VD:n för ett av Storbritanniens största livsmedelsproducenter föreslår höjda skatter på livsmedel som innehåller för mycket onyttigheter. Något som ogillas av livsmedelsindustrin då en sådan skatt skulle höja priserna på många av deras produkter, rapporterar BBC.
”Syndskatt” ska pressa tillverkarna
Enligt mejerijätten Danones verkställande direktör, James Mayer, har livsmedelsproducenterna inte visat ”tillräckligt stor hunger att förändras”. Det franska storföretaget är mest känt för sina yoghurtar men äger sedan 2001 även vattenmärkena Evian och Volvic.
Mayer påpekar att endast 10 procent av företagets egna produkter skulle komma att drabbas av det som kallas ”syndskatter”. Han tillägger att den brittiska livsmedelsindustrins ansträngningar att förbättra sina produkters hälsoprofil inte har gått fort nog.
Därför anser han att det är hög tid för staten ”att gripa in”.
– Vi ser att detta är enda vägen genom vilken livsmedelsindustrin som helhet får incitament att gå mot hälsosammare, hållbarare produkter istället för de billigare men onyttigare alternativen.
Sockerskatt finns redan
Under 2018 införde Storbritannien en ”sockerskatt” på läsk, men har på senare tid avvisat förslag som lägger till extraskatter på andra ohälsosamma produkter. Istället förlitar sig staten på att tillverkarna ansluter sig till de frivilliga program som syftar till att minska mängden salt, socker, och fett i produkterna.
Men det senaste årets kraftigt höjda matpriser har gjort det svårare att argumentera för högre skatter på livsmedel. Mayer säger att det nya tillvägagångssättet borde inkludera reklambegränsningar samt hur momsen kan anpassas till hälsobetygen hos produkterna (ju lägre hälsobetyg desto högre moms).
I dagsläget omfattas inte de flesta livsmedel av momsen, men alkoholhaltiga drycker har en momssats på 20 procent, liksom konfekt, flertalet chipssorter och salta snacks, glass och läskedrycker. Till och med mineralvatten, som utgör en väsentlig del av Danones produktutbud, omfattas av momsen.
Ogillas av livsmedelsindustrin
Storskaliga livsmedelstillverkare har nyligen jobbat mot förhöjda skatter med förklaringen att det skulle driva upp priserna. Förespråkarna hävdar dock att skatteintäkterna skulle kunna användas för att främja hälsosammare matvanor.
En talesperson från det brittiska hälsoministeriet sade att staten nu har ”tagit i med hårdhandskarna” mot onyttig mat och kommer att fortsätta arbeta nära industrin.
– Vårt sockerminskningsprogram har levererat betydande minskningar i mängden socker som äts av barn – inklusive en 14,9-procentig minskning av sockerinnehållet i frukostflingor och en 13,5-procentig minskning av sockerinnehållet i yoghurtar och färskostar, säger en talesperson i ett uttalande.
Begränsningar finns och fler är på väg
Den brittiska regeringen införde i slutet av förra året begränsningar för de ställen där onyttiga matvaror får placeras i butikerna men sköt dock upp begränsningarna på specialerbjudanden (de i stil med ”köp en, få en gratis”) till i höst.
Det stundande reklamförbudet för skräpmat i TV före klockan 21:00 har skjutits fram till oktober 2025 för att ge livsmedelsindustrin tillräckligt med tid att förbereda sig. Henry Dimbley, medgrundaren till snabbmatskedjan Leon och även känd som regeringens ”hälso-tsar”, lämnade sin ministerpost förra året då han ansåg framstegen på fronten vara alltför små.
Hans rapport från 2022 rekommenderade åtgärder såsom skatter på salt och socker i bearbetad mat, i syfte att öronmärka skatteintäkterna från dessa för frukt och grönsaker åt fattiga familjer. Denna rapport togs för övrigt inte upp av regeringen.
En straffskatt för producenterna
En talesperson för de brittiska livsmedelsproducenternas branschorganisation (FDF) säger att förhöjda skatter gör det svårare för livsmedelsproducenterna, genom att bördan för ökade kostnader läggs på de redan förhöjda kostnader som producenterna i dagsläget har.
James Mayer säger att Danone i Storbritannien och Irland har åtagit sig att behålla 90% av sitt produktutbud under tröskeln för vad som räknas som hög andel fett, socker och salt. Utöver detta kommer de inte heller att lansera nya produkter, riktade till barn, som finns inom denna kategori.
Är straffskatter rätt väg att gå?
Under det senaste årtiondet har det debatterats flitigt om straffskatterna på onyttig mat. Kan det vara ett effektivt sätt att få folk att äta nyttigare? Eller är det bara utökad klåfingrighet från statens sida som ska styra vad folk äter.
Här går åsikterna isär, men straffskatter på mat av olika slag har införts för att en betydande del av befolkningen inte har någon större kontroll på vad de äter.
Jag är tveksam till en sådan skatt . Jag vill inte ge regimen en enda krona extra. Den nyttiga maten blir ju inte heller motsvarande billigare.
Sedan är det väl våra smaklökar —många tycker att friterade kycklingbitar från KFC är godare än en morot om man känner sig småsugen på ngt ätbart.