Sverige är ett land som är rikt på uppfinnare och flera svenska innovationer har förändrat och förbättrat världen i många avseenden. En av dessa är Christopher Polhem, vars museum nu kommer att läggas ned. Det finns dock goda exempel på hur enskilda svenskar ryckt in för att stötta det svenska kulturarvet, som dessa muséer är en del av.
Den svenske uppfinnaren Christopher Polhem (1661-1751) hör till en av Sveriges mest betydelsefulla uppfinnare. Han klassas som ”den svenska mekanikens fader” och spelade en avgörande roll för den mekaniska utvecklingen i Sverige, inte minst inom gruvdriften.
Hans gruvmaskin, som fraktade upp malm i gruvorna med hjälp av vattenkraft, imponerade så mycket på kung Karl XI att Polhem redan 1691 belönades med en livstidspension på 500 silverdaler (vilket skulle motsvara en köpkraft på 96 362 kronor enligt 2024 års penningvärde, enligt Historical Statistics).
Bland hans många uppfinningar fanns Polhemslåset (ett hänglås som såldes i Sverige in på 1950-talet och blev även populärt utomlands), slussar vid både Göta älv och platsen för dagens Slussen i Stockholm. En av hans mest berömda skapelser är hans mekaniska alfabet, som användes i undervisning och visade vilka rörelser som olika konstruktioner kunde ge upphov till.
I 50 år har det funnits ett museum över Polhem i Husbyringen, Stjärnösund i Dalarna. Att det finns ett museum där är på grund av att Polhem hade en av sina verkstäder där.
Slutet för muséet
Dock kommer muséet att tvingas läggas ned. Orsaken är att man inte får ekonomin att gå ihop. Det är alltför höga kostnader och bidragen från Hedemora kommun på 150 000 kronor om året räcker inte till, rapporterar Sveriges Radio (SR).
De föremål som finns på muséet kommer att fördelas mellan Tekniska muséet i Stockholm och till Stjärnsunds besökscentrum. Själva museilokalerna, som bland annat utgörs av originalhus från 1700-talet kommer att säljas.
Sveriges dyraste tavla räddades
Att svenska muséer och historiska platser hotas av en begränsad ekonomi har blivit allt vanligare de senaste åren. Hösten 2023 uppmärksammade Frihetsnytt att tavlan ”Batavernas trohetsed”, av barockkonstnären Rembrandt, som hänger på Nationalmuseum, skulle behöva skickas till Nederländerna på grund av en för omfattande kostnad att förvara den på muséet.
Det tog inte lång tid innan det svenska kultursamfundet inledde en kamp för att behålla tavlan i Sverige. Zornmuséet i Dalarna gick ut med att man var beredd att betala de höga kostnaderna för verket så länge man garanterade att den stannade i Sverige.
Det slutade med att en anonym donator bidrog med så mycket pengar att tavlan kunde stanna kvar. Om något liknande kommer ske med Polhemsmuséet återstår att se, men det finns ett starkt engagemang bland svenskarna för att bevara gamla kulturartefakter.
