Efter många år av massinvandring till Sverige och efterföljande massutdelning av svenska medborgarskap, kommer nu skarpa förslag från regeringen om vilka regler och krav som ska gälla för den invandrare som söker svenskt medborgarskap. Reglerna som föreslås kommer mer att likna reglerna i andra europeiska länder och avviker kraftigt mot den tidigare svenska kravlösheten.
Nu år 2023 kommer faktiskt förslag på skarpa förändringar genom en utredning som tillsätts av regeringen, även om de går långt utanpå vad folkpartiet/liberalerna orkade med eller tänkte sig. Det skriver SVT.
Utredningens förslag är skarpa. De inkluderar språkkrav, minst 8 års vistelse i riket, krav på kunskap om det svenska samhället, krav på egenförsörjning, krav på hederlig vandel och en formell lojalitetsförklaring gentemot Sverige. Om de tar formen av ett antaget lagförslag, så placerar de Sverige i toppklass bland europeiska länder.
Förslagen är ett stort steg mot en lösning på flera av de problem som har drabbat Sverige genom massinvandring och globalisering under årtionden. Förslagen kopplar ihop land, stat och folk på ett sätt som är en förutsättning för att det svenska samhället ska fungera, för att den svenska staten ska orka med sitt uppdrag och för att det svenska folket ska finnas kvar, med sin urgamla svenska frihet i behåll.
Medborgarskapets betydelse
I Sverige som i andra länder symboliserar medborgarskapet bandet mellan folk och stat och även individuellt mellan en person och det större nationella och officiella sammanhang som han tillhör.
Medborgarskap ger dels individen hans egen frihet i hans egen stat och dels den frihet som kommer sig av att staten och samhället fungerar, därför att medborgarskapet (i alla fall idealt) symboliserar ett samhällskontrakt mellan människor som har tillräckligt lika syn på saker för att samhället ska fungera utan allvarligare konflikter.
I Sverige har en kluven inställning i medborgarskapsfrågan länge funnits bland politiska makthavare. Makthavarna har valt att tillmäta medborgarskapet stor betydelse på det sättet att det har varit mycket viktigt och prioriterat att snarast dela ut det till alla invandrare.
Makthavarna har däremot i stort sett inte tillmätt medborgarskapet någon betydelse när det gäller att fylla det med meningsfullt innehåll, genom koppling till någon sorts motprestation hos den som söker.
Tidigare förslag på åtgärder
Många förslag om språktest för medborgarskap har kommit och gått, oftast mera som väljarfiske än som allvarligt menade propåer i sak. Folkpartiet/liberalerna återanvände till exempel samma gamla förslag om språktest i tre valrörelser, 2002, 2006 och 2010, utan skymten av en avsikt att faktiskt införa det utan bara som rent väljarfiske.
Det är uppenbart att det är så eftersom inga förslag i frågan någonsin antogs på partiets riksmöte och därför inte hade något stöd som partilinje. Det är dock lika uppenbart att partiet såg en väljarströmning som gick att använda taktiskt.
Den förra regeringen läste också skriften på väggen och tillsatte en utredning med direktiv att hitta stöd för språkkrav och kunskapskrav för medborgarskap. Regeringen orkade dock aldrig ta några förslag i frågan till riksdagen.
