Propaganda eller sanning – analys av FOI:s rapport

Detta är en återpublicerad artikel från Palaestra Media. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Palaestra Medias Jonas Nilsson ger här sin analys av den under midsommarhelgen publicerade rapporten Rutten demokrati från Totalförsvarets forskningsinstitut som pekar ut bland annat hela den alternativa mediescenen i Sverige som antidemokratisk och extremistisk.

Återigen har etablissemangets intellektuella legoknektar publicerat en ny rapport med syftet att misskreditera hela den alternativa mediescenen i Sverige – den enda mediescen som kan sägas vara fri från den gängse narrativstyrningen när det gäller frågor som migration, klimat, pandemi, vaccin och mer. Dessa är ämnen som sällan diskuteras utanför den frizon som den alternativa mediescenen utgör. I detta sammanhang framstår den alternativa mediescenen som en oas för fri rapportering i ett ökenlandskap av regimtrogen media.

Det är Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som nyligen har släppt rapporten ”Rutten demokrati – Konspirationspropaganda, rasism och våld”. Rapporten är framtagen på uppdrag av Säkerhetspolisen (SÄPO) och syftar till att undergräva den alternativa mediescenen genom att kasta skugga över dess trovärdighet och integritet.

Hot mot Sveriges ”liberaldemokratiska” statsskick?

Rapporten har kartlagt och analyserat ett stort antal alternativa medier, vilka enligt rapporten sprider konspirationsteorier. Dessa teorier innefattar bland annat kritik mot massinvandring, den så kallade klimatkrisen och HBTQI-propaganda – ämnen som redan är starkt stigmatiserade och där det endast finns en hållning godkänd av etablissemanget.

Enligt rapporten är de budskap som förmedlas av alternativmedierna inte bara konspirationsteorier, som till exempel att svenskar kommer att bli en minoritet i Sverige med nuvarande demografiska förändringar. Det som sägs och rapporteras framställs också som ett hot mot Sveriges statsskick, eller mer specifikt, enligt rapporten, det ”liberaldemokratiska statsskicket”.

Låt oss stanna upp ett ögonblick och ta in detta: Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, hävdar att Sveriges statsskick hotas av de fria medierna.

FOI påstår att de fria medierna underminerar statsskicket genom att rapportera utanför det etablerade narrativet – genom att inte stämma in i kören som hävdar att invandringen är en vinst, eller att jorden står inför en omedelbar katastrof på grund av global uppvärmning, nedkylning, eller de mer abstrakta ”klimatförändringarna”.

Icke definierbart begrepp

Anledningen till att rapportförfattarna inte bara använder sig av begreppet demokrati är att det skulle vara svårare att framställa dessa fria medier som rena antidemokrater. Men genom att lägga till begreppet ”liberal demokrati”, som de själva skriver saknar en entydig etablerad definition, kan de göra just det. Jag citerar: ”Det finns ingen entydig etablerad definition av vad en liberal demokrati är.” (Rutten demokrati s. 29).

Detta är ett bekvämt begrepp för dem att använda, eftersom de kan peka på journalister och hävda att de utgör ett hot mot vårt ”liberaldemokratiska statsskick”, trots att det inte ens är ett definierbart begrepp. På så sätt kan de inkludera i princip vem som helst i den kategorin. Rapportförfattarna medger också att de inte har utrymme att fullt ut definiera vad de menar med begreppet ”liberal demokrati”, vilket framgår av meningen ”Här finns emellertid inte plats för en sådan diskussion.” (Rutten demokrati s. 29).

Istället nöjer de sig med att hänvisa till att en liberal demokrati i denna rapport innebär bland annat självständiga domstolar, fria medier, respekt för mänskliga rättigheter och för minoritetsgrupper (Rutten demokrati s. 29).

”Fri” media men inte oberoende av staten?

Låt oss stanna upp ett ögonblick vid begreppet ”fria medier”, något som enligt rapportförfattarna ingår i det de säger sig vilja försvara -”liberaldemokratin”.

I detta sammanhang blir det väldigt intressant att definiera vad som egentligen kan betraktas som fri media. Den allmänna uppfattningen av begreppet ”fri media” är en media som inte är kontrollerad av makten.

Det finns tre grundbultar för fria medier:

1. Innehållsfrihet: Medier ska ha rätten att fritt rapportera och diskutera alla ämnen, inklusive kritik mot regeringen eller andra makthavare.
2. Frihet från censur: Medier ska inte utsättas för statlig censur, det vill säga förbud mot att publicera vissa typer av information.
3. Frihet från påtryckningar: Medier ska kunna verka utan påtryckningar från staten och dess myndigheter.

När vi tittar på punkt 3, ser vi att en myndighet, SÄPO, har gett uppdraget till en annan myndighet, FOI, att framställa de fria medierna i Sverige – de som granskar makten – som antidemokratiska extremistmiljöer. De gör detta genom att inskränka punkt 1, eftersom dessa fria medier inte har rapporterat i linje med makten när det gäller invandring, klimat, pandemi och mer.

Ingen slump att beställningen gjordes nu

Detta beställningsjobb kom dessutom mycket lägligt, med tanke på att regeringen vill förändra presstödet genom att införa en demokratiklausul. Denna klausul innebär att medier som anses verka mot grundläggande demokratiska värderingar ska nekas presstöd.

Detta innebär en direkt inskränkning av punkt 2. Om ett medium vill ha fortsatt finansiering genom presstöd, måste de ägna sig åt självcensur.

Med denna rapport har vår regering nu fått ett ”vetenskapligt” underlag för att kunna neka hela den fria mediescenen presstöd, eftersom de ”bevisligen” inte bara är antidemokratiska utan också hotar statsskicket.

Om detta förfarande hade ägt rum i ett land som vi inte anser vara vänligt inställt till Sverige, till exempel Polen eller Ungern, skulle vår regering ha fördömt dem och hävdat att de agerar odemokratiskt. Analytiker från exakt samma institutioner som SÄPO, FOI och FHS skulle, utan att blinka och utan självreflektion, ha tillhandahållit akademiskt och vetenskapligt underlag för varför Polen och Ungern inte längre kan betraktas som fullvärdiga demokratier. Det är också värt att notera att denna rapport från FOI, på ett närmast absurt sätt, inkluderar påståendet att Polen och Ungern inte längre kan betraktas som fullvärdiga demokratier. Och detta påstående stöds, på ett lika absurt sätt, av en hänvisning till en annan vetenskaplig artikel som producerats i Sverige.

Samhällskritiker blir måltavlor

Denna rapport handlar inte om sanning eller rimlighet. Istället är dess syfte att med alla till buds stående medel bevara den globalistiska agendan och smutskasta samt tysta de som har insett att allt inte står rätt till. De som arbetar med kritiskt granskande journalistik mot våra makthavare, både de synliga och de som verkar mer i det fördolda inom den globala finanseliten, blir måltavlor. Begreppet demokrati blir här bara ett slagträ som definieras och omdefinieras vid behov för att kunna svingas mot dem som inte är ombord med den bredare globalistiska agendan.

Slutligen används sådana här rapporter för att skapa korsreferenser mellan maktens olika tentakler. De hänvisar fram och tillbaka till varandra, vilket ger sken av en flora av aktörer som ger legitimitet till budskapet i rapporten. Men om man skrapar lite på ytan, ser man att det i själva verket är en ekokammare:

Dessa rapporter lutar sig ofta på vänsterextrema aktörer som EXPO. Rapporterna skrivs med referenser till EXPO, och sedan rapporterar SVT om rapporten, vilket ger rapporten spridning och legitimitet. EXPO kan i sin tur peka på ”vetenskapliga” rapporter för att hävda sin egen legitimitet. Vi måste vara medvetna om detta när vi granskar dessa rapporter och deras slutsatser. De kommer från makten, sprids inom makten och tillåts inte granskas utanför makten. Rapportförfattarna är gärna tillgängliga för journalister, men inte för fria journalister som är utanför deras kontroll.

I ett sunt samhälle tillåts kritik

Det är viktigt att vi fortsätter att ifrågasätta, granska och utmana dessa rapporter och de institutioner som producerar dem. Vi måste stå upp för friheten att uttrycka olika åsikter och för rätten att granska makten, oavsett om det är populärt eller inte. Vi måste också vara medvetna om de subtila sätt på vilka maktstrukturer kan använda ”vetenskap” och ”forskning” för att legitimera sina egna agendor och tysta oppositionen. Låt oss inte glömma att en vital del av ett hälsosamt samhälle är förmågan att ifrågasätta, debattera och hålla makthavare ansvariga.

Låt oss fortsätta att värna om dessa värden och stå upp för en verkligt fri och oberoende media – och en bra början är att faktiskt börja prenumerera.

Skribent: Jonas Nilsson