Rapport visar: så styr politikerna forskningen

Det finns olika sätt att styra forskningen på, antingen genom uttalade förbud mot eller krav på vilka resultat som ska uppnås. Det finns även ett mer subtilt sätt att styra forskningen på, vilket en rapport varnar är vad som sker i Sverige.

En rapport som publicerades av Studieförbundet för näringsliv och samhälle (SNS) under tisdagen visar att forskningen i Sverige i stor utsträckning är politiskt styrd. Detta görs med hjälp av finansieringen, där ”rätt” forskning får ekonomiska medel, medan ”fel” forskning inte får det. Pengarna fördelas via olika forskningsråd och myndigheter, som då kan ställa krav på forskningen, inte minst på politiska grunder.

Ett sätt att fördela pengarna som har blivit allt vanligare den senaste tiden är genom så kallad utlysning, som innebär att när pengar ska fördelas framgår det tydligt hur mycket det rör sig om, vilket ämne som forskningen ska beröra, samt önskemål från finansiärerna. Det är i synnerhet riktade utlysningar, där kraven är ännu tydligare om vad forskaren förväntas göra, som blivit vanliga idag.

På det sättet förlorar forskarna en stor del av sin självständighet och ska istället producera sådant som råden, och i förlängningen politikerna, vill ha, som ofta stödjer den politiska agendan. Till exempel finns ofta krav på att ha med ett genus-perspektiv (som bygger på att kön är en social konstruktion) eller ha med klimatperspektiv, för att stärka bilden av det utpekade klimathotet.

På det sättet kan politikerna få fram sådant som stärker deras politiska uppfattning, samtidigt som de kan använda det för att peka på hur ”forskningen stödjer” deras politik. Det bidrar i sin tur till en likriktning på lärosätena och minskad frihet för forskarna att själva kunna styra sitt arbete, samt öppenheten för slutsatser som motbevisar de politiska önskemålen.

Förslag på lösningar presenteras

Studiens författare, Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, har dock förslag på lösningar. En motsats till det nuvarande systemet med anslag är konkurrensutsättning, där fördelningen av medel görs utifrån vad som faktiskt produceras och forskarna visar att de får fram resultat. Det kan röra sig om hur många publikationer som ges ut, samt förmågan att kunna få pengar från annat håll. Risken kan visserligen finnas att privata aktörer utnyttjar detta för att sin tur kunna påverka forskningen.

Dessutom ska det inte vara myndigheter som styr finansieringen och föreslår vilken forskning som ska bedrivas. Istället anser Svensson att aktörer och personer som inte tar emot forskningsmedlen, är de som ska besluta om vad för slags forskning som behöver pengarna.

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter