Sverige fortsätter med att skänka ett omfattande militärt stöd till den ukrainska krigsinsatsen. Men har Försvarsmakten så mycket resurser att man kan skänka bort detta? Kan pengar garantera att man snabbt fyller på förråden? Detta svarar Roger Richthoff på.
Frihetsnytt har uppmärksammat hur det omfattande militära stödet till Ukraina drabbar de enskilda givarländerna. Sverige har i nuläget skänkt militärt materiel för 22 miljarder kronor och under söndagen meddelade Danmarks statsminister Mette Fredriksen att hon låter skänka hela det danska artilleriet till Ukraina.
De svenska politikerna förväntar sig samtidigt att Försvarsmakten ska rustas upp för att möta Natos krav. Mycket av det som behövs, däribland instruktörer, har dock skickats till Ukraina och lett till att upprustningen saktats ned.
Kan inte ersätta det som skänks bort
När politikerna skickat resurserna till Ukraina har tanken varit att dessa ska kunna ersättas med nya resurser. Det visar sig att verkligheten inte stämmer överens med politikernas ambitioner, rapporterar SVT.
En stor del av problemet utgörs av långa väntetider när försvarsindustrin ska producera ammunition, reservdelar och fordon. Dessutom har priserna skjutit i höjden och i vissa fall fördubblats, enligt Arméstaben.
– Den ekonomiska kompensation som är tilldelad Försvarsmakten räcker inte för att ersätta vagn för vagn, säger arméchef Jonny Lindfors till SVT.
”Vi har inte så mycket krigsmateriel att skicka iväg”
Frihetsnytt har talat med Roger Richthoff, tidigare officer och ledamot i riksdagens försvarsutskott för Sverigedemokraterna (SD). Han är inte förvånad över den situation som politikernas stödpaket till Ukraina har skapat.
– De här pengarna, som man påstår är på två procent, kommer inte öka vår försvarsförmåga utan snarare står vi still och går tillbaka. Vi har inte så mycket krigsmateriel att vi kan skicka iväg det hursomhelst. Politikerna ger sken av att det här går att kompensera. Utrustningen tar en tid att beställa och utan att försvarsindustrin har förvarnats skickar man bort materialet, med följden att regementen står utan utrustning, säger Richthoff till Frihetsnytt.
– Vi har hundratals specialistofficerare, som nu utbildar andra soldater än våra egna. Det har sedan tidigare rått en brist på specialistofficerare och nu har politikerna gjort det ännu värre när man skickat bort dem, avslutar han.
Ett eventuellt krig mellan Ryssland och NATO, blir inget skyttegravs krig likt det i Ukraina, so ryssarna betraktar som
ett inbördeskrig och är därför försiktiga med att skada Ukraina utanför själva krigszonen.
I ett krig med NATO kommer inte sådan hänsyn tas, då är det krig inte en SMO, special military operation.. Det innebär
utplåning med överljudsmissiler som vi inte har något försvar emot och dessa med eller utan kärnvapen.
Så tänk den tanken. Vad ska vi då med vårt försvar till? Kanoner, flygplan och ubåtar när Stockholm redan är utplånat.!