Trots domar för övergrepp, våldtäkter och innehav av barnpornografi har dömda män kunnat fortsätta som tränare i svensk barn- och ungdomsidrott. Ingen myndighet kontrollerar att regler följs. Nu växer kraven på lagstiftning och nationell översyn.
En man dömdes 2023 för att ha haft barnpornografiskt material med vad åklagaren kallade en ”särskilt hänsynslös karaktär”. Han erkände brottet och dömdes till villkorlig dom och 40 dagsböter. Fem dagar efter domen var han tillbaka som tränare för ett pojklag med nioåringar, rapporterar Dagens Nyheter (DN).
En annan man dömdes efter att ha köpt sex av en 16-årig flicka. En tredje våldtog en kvinna i sin taxi. Samtliga återfanns i tränarroller för barn.
Granskningen, som bygger på en läckt databas från föreningsappen Sportadmin, avslöjar totalt 61 fall där dömda sexualbrottslingar varit aktiva som ledare efter sina domar – 21 av dessa har begått brott mot barn.
Kontroll saknas – och ingen följer upp
Sedan 2020 kräver Riksidrottsförbundets regelverk att föreningar ska begära utdrag ur belastningsregistret innan en ledare tas in. Men det finns varken någon tillsyn eller sanktioner. Och regeln är inte lag.
– Alla idrottsföreningar ska kontrollera mot belastningsregister men det finns ingen instans som kontrollerar om det faktiskt görs. Det händer ingenting om man struntar i att göra det, säger Susanne Johansson, forskare vid Gymnastik- och idrottshögskolan.
Enligt henne finns det heller inga nationella riktlinjer för hur föreningar ska agera när en ledare redan är dömd.
– Om man inte ens klarar det är det svårt att tala om trygg idrott.
Idrottens blinda fläck: status viktigare än barns skydd
Flera av de dömda har haft högt anseende i sina föreningar. Enligt en rapport från Riksidrottsförbundet 2020 förklaras tystnaden ofta med att framgångsrika tränare behandlas annorlunda: ”Statusen för en ledare eller tränare spelar en enorm roll, är du framgångsrik så gäller ditt ord oavsett vad du har gjort”, står det i rapporten.
Det är ett mönster som går igen i flera fall: föreningar blundar, kontroller uteblir, och barn skyddas inte.
Dataläcka avslöjade det systemet dolde
Att dessa uppgifter överhuvudtaget blivit kända beror på en omfattande dataläcka. Appen Sportadmin, som används av 1 700 idrottsföreningar, hackades i januari 2025. Miljontals personuppgifter, inklusive föreningsledare, läckte till darknet.
När DN korsade dessa data med offentliga domar kunde de identifiera de 61 dömda tränarna. Eftersom bara en bråkdel av landets föreningar använder appen kan det verkliga antalet vara betydligt högre.
Expert: ”Systemfel – inte enskilda misstag”
Forskare, jurister och barnrättsorganisationer menar att problemen inte handlar om enskilda fall, utan om ett strukturellt systemfel. Att barn i åratal kunnat tränas av dömda förövare pekar på en total avsaknad av nationell kontroll, samordning och ansvarsfördelning.
Sverige har en längre tid månat mer om kriminellas välmående så inte konstigt att det fungerar så även i detta fall.