Svenska konsumenter gynnas av livsmedelsjättens kris

Tunga toppchefer och en ordförande som hoppat av på kort tid, samtidigt som föreningarna gör sammantagna brakförluster och alla tillgångar är utsålda. Kriserna hopar sig för livsmedelsjätten Coop, men ur krisen uppstår nya möjligheter som på sikt kan gagna svenska konsumenter.

Flera chefsavhopp på kort tid

Under onsdagen skrev Coop i ett pressmeddelande att Coop Sveriges vd, Marie Nygren, hastigt avgår efter fem år på posten¹. Avhoppet sker bara två veckor efter att hållbarhetschefen Mattis Bergquist hoppat av och drygt två månader efter att Kooperativa förbundets (KF:s) ordförande, Leif Linde, gjorde detsamma.

I de bägge sistnämnda fallen hade dessutom ingen efterträdare utsetts i samband med avhoppen och Coop står därför i dagsläget utan hållbarhetschef. Utöver detta skedde Lindes avhopp mellan årsstämmorna, vilket hittills inte har skett inom det gamla folkrörelseföretagets 125-åriga historia.

Fortsatt stora förluster

Avhoppen är i sammanhanget ganska små bekymmer jämfört med de verkligt stora bekymren, som är att flera föreningar gör kraftiga förluster, flera år på raken. Butikerna drivs i 26 konsumentföreningar, som under 2022 och 2023 hade förluster på totalt 1,4 miljarder kronor.

Detta har lett till krympande marknadsandelar som idag ligger på endast 17 procent². Förutom de 26 föreningarna har koncernen dessutom inga fler tillgångar att sälja av, annat än mediabolaget ”Vi Media” och kursgården i Saltsjöbaden utanför Stockholm.

Två av vägarna framåt har däremot varit satsningen på lågprisbutikerna Coop Xtra och investeringen i ett stort automatiserat centrallager i Eskilstuna. Där har utbyggnaden av butikerna släpat efter³, samtidigt som centrallagret haft stora inkörningssvårigheter.

Kan leda till prispress på mat

Det som sker just nu inom Coop-koncernen är inte enbart av ondo, åtminstone inte för svenska konsumenter som i åratal haft oskäligt höga livsmedelspriser. Mycket på grund av den dåliga konkurrensen på den svenska livsmedelsmarknaden, som i princip domineras av tre stora aktörer; ICA, Axfood och Coop.

För Coop:s del handlar det i dagsläget om att vinna eller försvinna från marknaden. Misslyckas de med att effektivisera, locka tillbaka kunder och vända förlusterna till vinst, går hela koncernen i graven. Då kommer det sannolikt finnas andra livsmedelsaktörer som är redo att ta deras position och ge såväl Ica som Axfood välbehövlig konkurrens.

Alternativt så lyckas Coop med sina effektiviseringar, såväl som satsningarna på lågprisbutikerna Coop-Xtra. Misslyckas även detta så är en ordentlig prispress i de ordinarie butikerna ett av få alternativ som återstår.

Med andra ord kan det se ganska ljust ut för svenska konsumenter framöver.

Fakta (KF och Coop):

•  KF startade 1899 som en motvikt mot privata handlare med lokala monopol. KF (Kooperativa förbundet) och dess butiker är medlemsäga kooperativ med en demokratisk ägarorganisation som startade 1899.
•  Principen är en medlem en röst.
• KF seglade snart upp som Sveriges största matkedja och företagskonglomerat – hand i hand med arbetarrörelsen. På 1960-talet inleddes fallet – där man i dag tappat en tredjedel av marknaden och haft stora förluster i butiksrörelsen.
•  Coop kämpar nu med att ta tillbaka marknadsandelar och tillåter nu att en växande del av butikerna drivs av privata aktörer som kan ta vinster i egen ficka – allt för att få vinst i hela den kooperativa rörelsen.

Källa: DN

1. Rekryteringsprocessen för en ny vd har inletts och hon ersätts med den tillförordnade vd:n Anders Torell. [↩]
2. I mitten på 1960-talet låg marknadsandelarna på 35 procent. [↩]
3. Målet var att ha 70 butiker vid utgången av 2022. Men i dag finns bara 60 butiker i hela Sverige. [↩]