Sveriges ekonomi är liten till volymen jämfört med många andra industriländer, och valutan är på samma sätt liten och lätt påverkbar för störningar. Det borde ha gett ett stort ras i BNP och mycket svaga offentliga finanser efter pandemi, krig, energikris och följande inflationschock. Sveriges ekonomi har dock stått sig bra och överraskat positivt, även om en del fortsatta problem väntar, rapporterar Svenska Dagbladet (SvD).
Tidningen Näringslivet har gett ett par uppdaterade utblickar på ekonomin på senare tid.
Mikroekonomiskt sett, det vill säga sett från enskilda företags och hushålls ståndpunkt, är det uppenbart för alla att svensk ekonomi har problem. Inflationen har inte fallit till gamla nivåer, så hushållen tyngs av högre boräntor och priser på viktiga varor. Företagen ser en sämre konjunktur med högre kostnader och störningar i leveranskedjor.
Makroekonomiskt, det vill säga sett med hela ekonomin som objekt, har svensk ekonomi gått starkare än väntat. Det är inte så lätt att se för den som befinner sig mitt uppe i krisen, men det är här morgondagens svenska ekonomi formas. Sysselsättningen ökar, och arbetslösheten har inte tagit fart – en nyckelfaktor för att bostadsmarknaden inte ska få problem med att många arbetslösa tvingas sälja bostäder samtidigt.
Exportindustrin, främst på varusidan, går starkt. Många minns devalveringen(1) 1992, som ansågs vara en katastrof och på ett sätt också var det när det gäller förtroende för det politiska systemet, men den svenska exporten fick ett uppsving som aldrig förr i Sveriges ekonomiska historia. Något liknande kan vara på gång nu.
(1) Tekniskt sett var det ingen devalvering, utan ett uppgivande av de offentliga ansträngningarna att hålla kronans värde stadigt. Kronans värde föll dock efter en tid med totalt 40 procent. Sedan dess har Sverige varit ett av världens starkaste exportländer, och det är i stort sett bara oljeländer som har bättre bytesbalanser (skillnaden mellan vad ett land köper och vad det säljer).
BNP faller inte, utan ökar svagt
Många skulle ha väntat sig ett BNP-fall i Sverige efter alla påfrestningar. Men BNP ökar faktiskt om än, väldigt lite – tillväxtsiffran är 0,6 procent under första kvartalet, jämfört med första kvartalet 2022. Varuexporten och lageruppbyggnaden ökar båda två, och det är detta som egentligen lägger grunden till den kommande svenska ekonomin. Det syns bara inte i den allmänna krisstämningen.
Pessimismen inom hushållen både om inflation och räntor avtar dock nu. Den svaga kronan, som drabbar semesterresor och importprodukter, är inte något allvarligt problem för ekonomin som helhet.
Svensk ekonomi går starkt i en svår tid och presterar över förväntan under svåra förhållanden.
”BNP faller inte, utan ökar svagt”
Som de flesta vet (hoppas jag) så är det BNP per capita som är relevant.
Detta redovisas sällan,tyvärr !