1809 års regeringsform – en viktig anledning till nationaldagen

Med tanke på 500-årsjubiléet av Gustav Vasas kröning är det lätt hänt att 1809 års regeringsform hamnar lite i skymundan detta år. Dock är får den inte glömmas bort då den länge var en av världens äldsta och ett av huvudskälen till varför vi firar Nationaldagen den 6 juni.

Ett gammalt land

Att Sverige är ett mycket gammalt land står utom rimligt tvivel. Dock tvistar en del lärde om när Sverige blev en nation i verklig bemärkelse.

Birger jarls staty på Riddarholmen, Stockholm. Foto: Wikipedia/ ArildV
Birger jarls staty på Riddarholmen, Stockholm. Foto: Wikipedia/ ArildV

Somliga hävdar att det går tillbaka ända till Olof Skötkonungs dagar på 1000-talet, medan andra menar att Birger Jarls rikslagstiftning från 1200-talet och grundandet av huvudstaden är ett bättre riktmärke.

De flesta svenskar är dock av uppfattningen att Sverige blev en enad nation först 1523 i samband med kröningen av Gustav Vasa, även känd som riksbyggaren. Hans kröning den 6 juni det året brukar anges som den främsta anledningen till att vi firar nationaldagen just denna dag.

Den andra, som lätt glöms bort är 1809 års regeringsform som antogs den 6 juni. Det var denna som avskaffade den gustavianska tidens kungliga envälde och lade grunden till maktdelningsprincipen. Den skulle även bana vägen för framtida styrelseskick med tvåkammarriksdagen och den konstitutionella monarki som vi har idag.

Gustav Vasa. Artist: Jacob Binck
Gustav Vasa. Artist: Jacob Binck

Vad innebar regeringsformen?

I korthet var 1809 års regeringsform en grundlag i Sverige som tillkom genom 1809-1810 års grundlagsreform. Denna ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg, Förenings- och säkerhetsakten, från 1789. Genom grundlagens antagande stärktes maktdelningsprincipen som hade införts i samband med 1772 års regeringsform.

Enligt denna skulle makten delas mellan kungen och riksdagen. Dock behåll man den medeltida ståndsriksdagen fram till 1866 då tvåkammarriksdagen ersatte denna.

Regeringsformen skrevs under av kung Karl XIII den 6 juni 1809 och den 27 juni 1809 hade den undertecknats av dåtidens samtliga fyra stånd. Den kom sedan att gälla ända till dess att 1974 års regeringsform trädde i kraft året därpå. Fram till dess var den världens tredje äldsta skrivna gällande författning, efter San Marino och USA.

Karl XIII. Artist: Carl Frederik von Breda
Karl XIII. Artist: Carl Frederik von Breda

Så antogs den

En ny svensk regeringsform antogs när tre av de fyra ståndens1 talmän den 6 juni 1809 undertecknar denna, vilken stadfästs av riksföreståndaren hertig kung Karl XIII. Bondeståndet skulle dock dröja ytterligare tre veckor innan de undertecknade.

Den antagna regeringsformen avskaffade därmed den gustavianska tidens kungliga envälde och istället får Sverige en regeringsform som grundar sig på delad makt mellan kungen och riksdagen, den så kallade maktdelningsprincipen. Trots denna bibehöll man den medeltida ståndsriksdagen i ytterligare 57 år fram till tvåkammarriksdagens införande 1866.

Denna riksdag sammanträder sedan vart femte år under ledningen av ett statsråd på nio personer. Samtliga av dem blir till- och avsatta av kungen. Denne har sedan den verkställande (styrande makten) i och med att han utfärdar administrativa och ekonomiska förordningar.

Därefter underställs både Sveriges riksbank och Riksgäldskontoret riksdagen, som helt och hållet får den beskattande makten. Den lagstiftande makten delas av kungen och riksdagen medan den dömande läggs helt på Högsta domstolen. Fastän kungen ska utse domare blir domstolsväsendet självständigt genom att de utsedda domarna blir oavsättliga.

Adeln tvingas slutligen avstå från sina företrädesrättigheter till statliga ämbeten. Därefter väljs hertig Karl, som har stadfäst den nya grundlagen, till Sveriges kung under namnet Karl XIII. Den fråga som dock återstod att lösa var frågan om en ny tronföljare då den 60-årige kungen vid tillfället var gammal och barnlös.

Kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle. Foto: Wikipedia/ Frankie Fouganthin
Kronprinsessan Victoria och prinsessan Estelle. Foto: Wikipedia/ Frankie Fouganthin

Sverige skulle dock inte få full kognatisk tronföljd förrän 1980, alltså året efter att Kronprinsessan Victoria föddes.

  1. Dessa var prästerståndet, adelsståndet, borgarståndet och bondeståndet []

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

3 KOMMENTARER

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter