24 maj: Magnus Ladulås kröns till kung

Denna dag, den 24 maj, är årsdagen för kröningen av kung Magnus Ladulås år 1276. Han kom att bli en av svensk medeltids mest betydelsefulla personligheter. Han lade grunden för den svenska adeln, men införde även lagar som skyddade bönderna mot övergrepp från överheten.
Bildstod föreställande Birger Jarl, sannolikt från tiden han levde. Foto: Wikipedia/ Axel Forssén
Bildstod föreställande Birger Jarl, sannolikt från tiden han levde. Foto: Wikipedia/ Axel Forssén

I dag är det exakt 747 år sedan som Magnus Birgersson, för eftervärlden känd som kung Magnus Ladulås, kröntes till kung av Sverige i Uppsala Domkyrka. Tillsammans med sin far och föregångare Birger Jarl räknas han som en av svensk medeltids främsta riksbyggare.

Han hade visserligen suttit på tronen sedan den 22 juli 1275, efter att den äldre brodern Valdemar Birgersson störtats som kung. Men det var 1276 som de svenska biskoparna formellt enats om att erkänna honom som kung.

Gynnade ett helt samhälle och bringade ordning

När man betraktar Magnus Ladulås regeringstid verkar han ha varit en regent som lyckades gynna samtliga tre stora samhällsgrupper som fanns då: kyrkan, frälset (det som skulle utvecklas till adel), samt allmogen (bestående till stor del av bönder).

En av hans första riktigt stora åtgärder som kung var att befria kyrkan från alla statliga pålagor och säkerställa ett gott förhållande till den mäktiga institutionen. Det var dock inte fråga om något cyniskt maktspel, utan även ett uttryck för en genuin fromhet, då ett villkor för kyrkans privilegier var att de, varje år för all framtid, skulle hålla en själamässa för honom.

En av de mest betydelsefulla händelserna som skulle lägga grunden för den samhälleliga utvecklingen i Sverige var Alsnö stadga som hölls under hösten 1280. Det brukar av historiker ses som den händelse som gav Sverige ett eget riddarstånd. Den riktade sig framförallt till frälset och innebar en strukturering av samhället och kungamakten, med fasta skatter, borgar som skulle garantera säkerhet och att det nya riddarståndet skulle bidra med militär styrka.

Men bönderna då?

Magnus Ladulås regeringstid har beskrivits som ”tiden för privilegiesamhällets definitiva etablering”, syftandes på de fördelar som kyrkan och frälset fick.

Men folket glömdes inte bort. Det Magnus Ladulås är känd för, vilket i efterhand gav honom tillnamnet ”Ladulås”, var hur han stärkte böndernas rättssäkerhet gentemot stormännen.

I Alsnö stadga förbjöds stormännen att våldgästa, det vill säga tvinga till sig mat, dryck och inte sällan kvinnor från bönderna om de anlände till en gård med ett följe. Om de tog något skulle de även betala för sig.

Magnus Ladulås sigill. "Magnus Dei Gratia Rex Sweorum" (sv. "Magnus, av Guds nåde kung av Sverige"). Bild: Wikipedia/ Public Domain
Magnus Ladulås sigill. ”Magnus Dei Gratia Rex Sweorum” (sv. ”Magnus, av Guds nåde kung av Sverige”). Bild: Wikipedia/ Public Domain

Det var visserligen nödvändigt att ett stort följe skulle förses med mat och husrum, men det skulle råda ordning, reda och rättvisa. En förman, så kallad rättare, skulle finnas i varje härad (ett mindre geografiskt område som tjänade en rättslig och administrativ funktion) och se till att hänvisa ett följe till en bonde som skulle kompenseras för det han serverade följet.

Om bonden vägrade fick han istället betala böter och kunde rättaren inte hitta någon bonde att inkvartera följet hos var det istället han som fick betala. Om en storman våldgästade en bonde och inte kompenserade för det han tog skulle han betala böter inom en månad, annars skulle han bli fredlös (inte längre skyddad av lagen och därmed tillåten att slås ihjäl).

I artikel II finns även lagar som kriminaliserade våldshandlingar. Till dessa räknas våldtäkt mot kvinnor, där illgärningsmannen kunde dömas fredlös.

Namnet ”Ladulås” gavs retroaktivt

Det namn som kungen idag är känd för var sannolikt inte det namn som samtidens människor kallade honom. Antagligen refererades han till som ”kung Magnus”. Den äldsta källan för tillnamnet ”Ladulås” är Visbykrönikan från 1412, där han refereras till som just ”Magnus Ladulås”.

Att namnet kopplades till att han ”satte lås på böndernas lador”, det vill säga skyddade deras innehåll från att stjälas av stormän, är tidigast benämnd i Lilla rimkrönikan från 1450:

Almogen mik thy ladulaas kalla jak fridade rika oc fatoga alla ok bad tom setia knap fore lada ok fructa sidhen engens skada

Allmogen mig Ladulås kalla, jag fridade rika och fattiga alla och bad dem sätta knapp för lada och frukta sedan ingens skada.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter