I samband med en pressträff under torsdagen sade riksbankschefen Erik Thedéen – efter räntebeskedet – att inflationen har börjat stabiliserats och att det går åt rätt håll. Samtidigt vill han inte spekulera i exakt när räntesänkningarna kan påbörjas eftersom det finns risker för bakslag som kan försena dessa.
Öppnar för räntesänkning
Thedéen framhöll under pressträffen att svensk inflation nu befinner sig på fastare mark och Riksbanken därför kan sänka styrräntan1 redan under första halvåret i år. Detta då det finns lägre risk för att inflationen biter sig fast framöver.
Samtidigt tog han upp att det finns flera risker som kan trycka upp den igen, såsom efterdyningarna av geopolitisk oro i Mellanöstern, en svagare krona och förändringar i företagens prissättningsbeteenden.2 Beskedet om att låta styrräntan förbli oförändrad på 4 procent var därför väntat.
Marknaden ger tummen upp
I det pressmeddelande som Riksbanken skrev efter räntebeskedet nämner de att en räntesänkning under första halvåret i år inte är utesluten, vilket förutsätter att inflationsutsikterna fortsätter att vara gynnsamma. Beskedet var därför oväntat tydligt och vad Riksbanken kallar för penningpolitiskt duvaktigt3.
Trots att kronan föll mot både euron och dollarn kort efter beskedet, förstärktes börsens öppningstrend under dagen, samtidigt som marknadsräntorna4 pressades nedåt.
Räntemarknaden räknar med att styrräntan börjar sänkas i maj, följt av fyra eller fem gånger till i år och ytterligare två gånger under 2025. Det vill säga totalt sju eller åtta räntesänkningar ned till 2,00-2,25 procent i styrränta.
Risk för bakslag finns
De räntehöjningar som Riksbanken gjorde under 2022-23 (från 0 till 4 procent) konstaterar de har bidragit till dämpa inflationen. Trots det finns fortsatt inflationsoro kvar, därav beskedet om att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent5, den högsta nivån sedan 2008.
Riksbanken skriver att inflationen fortsatt är för hög (bortsett från energipriserna) och att risker för ovannämnda bakslag finns. De meddelar även att försäljningstakten av nominella statsobligationer utökas från 4,2 till 5,7 miljarder kronor/månad från och med februari i år. Detta som ett led i normaliseringen (korrigeringen) av Riksbankens balansräkning.
Riksbankens nästa penningpolitiska möte äger rum onsdagen 27 mars.
- Riksbankens styrränta, som även tidigare kallades reporäntan, är en viktig del av den svenska penningpolitiken och är Riksbankens penningpolitiska verktyg. Dess huvudsakliga funktion är att reglera inflationen i landet och anpassa den till den aktuella ekonomiska situationen genom att höja eller sänka räntan. [↩]
- Erik Thedéen avser det prissättningsbeteende där man passar på att höja priserna för att andra gör det. [↩]
- Att vara duvaktig (ett begrepp som ofta används under Riksbankens räntemöten) betyder att man vill vara snäll mot marknaden och ha låga räntor eller sänka dem ytterligare. Det ger oftast eld till börsen och lägre boräntor och är således en stimulativ åtgärd. [↩]
- En marknadsränta är den ränta som aktörerna är beredda att betala för olika typer av krediter. Den prissätts enligt utbud och efterfrågan. [↩]
- Själva beslutet om styrräntan tillämpas från den 7 februari. [↩]
