Många bönder oroar sig för en torr sommar och flera har redan blivit lidande av torkan. Men är det något som bönderna historiskt alltid har visat, inte minst i modern tid, är att man inte bara lägger sig ned utan tar tillvara på varje chans för överlevnad. Även nu vet de svenska bönderna vad som behövs.
Vårkylan övergick till sommarvärme med råge och regn har lyst med sin frånvaro såhär långt. För den semesterfirande kontorsarbetaren är detta något välkommet, men för bönderna, som utgör livsnerven i livsmedelsproduktionen, är den extrema värmen allt annat än önskvärd. Utan regn torkar och dör grödor, vilket slår mot både spannmålsproduktion och djurhållningen (då kreatur inte kan få foder).
Bönderna är oroliga, men inte uppgivna och visar prov på handlingskraft när det kommer till att överleva. För detta kräver man större frihet gällande var och när man skördar. En sådan frihet är att få skörda i skyddszoner(1) tidigare än vad man brukar göra, en åtgärd som vidtogs vid torkan sommaren 2018, rapporterar Omni.
(1) En skyddszon är den remsa som ligger vid åkermarken och är permanent beväxt för att hindra att vatten och växtgifter läcker ut. Gräsrötterna håller även marken stabil och motverkar erosion av jorden. Att skörda en skyddszon är en åtgärd för att få foder till djuren. Källor: Wikipedia och Sveriges Radio
Sådana åtgärder har länsstyrelserna i Skåne, Halland och Stockholm redan gett klartecken för. De av Frihetsnytts läsare som är bönder eller sysslar med jordbruk bör kontakta sin respektive länsstyrelse för besked om vad man får göra.
Politikerna hävdar att de tittar på åtgärder som kan vidtas. På en direkt fråga från TT till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) ges inget konkret svar.
– Det kommer vi att återkomma till beroende på utvecklingen, svarar han.
Kreativa bönder hittar alltid en väg
Frihetsnytt har tidigare rapporterat om olika knep som bönderna prövar för att minska konsekvenserna av torkan. Ett sådant är att odla sudangräs som foder åt djuren, som visserligen inte är lika näringsrikt som havre, men klarar torka desto bättre.
Det går även att anlägga egna dammar för bevattning, som visserligen kräver att jordbruksmark tas i anspråk för vattenförvaringen.
Det finns gott om markägare som inte håller sig med djur. Dessa kan upplåta betesmark åt bönderna (som dock själva får ansvara för inhägnader), som då får en extra tillgång på mat åt sina djur. För markägaren innebär detta en vinst, eftersom de betande djuren motverkar att marker växer igen.
Böndernas sak är vår
Sist men inte minst är det viktigt att alla konsumenter ser till att köpa både grönsaker, spannmål och kött från svenska bönder. Blir det så illa att bönderna måste nödslakta sina djur på grund av foderbristen, är konsumenterna en garant för ett jordbruks överlevnad. Sommaren 2018 valde flera affärer att sluta köpa in utländskt kött och för att istället köpa in kött från de svenska bönderna.
Det går även att vända sig direkt till odlare och köttproducenter. De senaste åren har det växt fram flera nätverk som göra det lättare att handla direkt från gårdarna. Utöver att det gör saker lättare för producenten, kan även konsumenten få lokalproducerad mat, där man vet hur den har tillverkats.
Nedan är en lista på hemsidor med listor över gårdar där man kan köpa livsmedel på plats:
- Gårdsnära.se (Stockholmstrakten)
- Fjärdhundraland.se (nära för den som bor i Stockholm, Uppsala, Västerås eller Enköping)
- Gårdsbutiker.se
- Gårdssällskapet.se (går att beställa och få kött hemskickat)
Man kan även gå med i så kallade rekoringar, som är en kontaktyta där konsumenter kan beställa mat direkt från producenterna.
När det är svåra tider för bönderna finns det saker som de flesta kan göra för att underlätta deras börda.
Lantbruket kvävs av regleringar .
Självklart skall man kunna pumpa upp sjö eller å vatten att bevattna. med. Utan att fråga Länsstyrelsen om lov.