Dessa förslag kan underlätta för unga svenskar att köpa bostad

I en ny utredning som överlämnats till regeringen, föreslår tunga ekonomer en rad åtgärder som ska få in fler unga på bostadsmarknaden. Finansinspektionen (Fi) och storbankernas ekonomer ställer sig dock något skeptiska till förslagen, som de menar kan få motsatt effekt. Istället behövs radikalare åtgärder som ganska omgående skulle ge effekt.

Ska underlätta för hushållen

När utredningen överlämnades till regeringen under måndagen, föreslår utredarna att amorteringskraven kapas samtidigt som bolånetaket höjs. Enligt dem har amorteringskravet – i kombination med bolånetaket – varit för strikt, vilket påverkat hushållens ekonomi negativt.

När åtgärderna infördes under förra årtiondet var tanken att de skulle ha en positiv effekt på den finansiella stabiliteten, vilket utredarna ställer sig tveksamma till:

– Unga hushåll, och särskilt kanske hushåll som i grunden har ganska goda framtidsutsikter, har tvingats amortera väldigt mycket och fått väldigt hård belastning på sin ekonomi, säger professor John Hassler, en av utredarna.

Detta innebär förslaget

I praktiken innebär utredarnas förslag en uppmjukning av amorteringskraven för alla som har ett bolån som överstiger 50 procent av bostadens värde. De ska endast behöva amortera 1,0 procent av bostadens värde per år, samtidigt som bolånetaket¹ höjs till 90,0 procent från dagens 85 procent.

De föreslår även ett nytt skuldkvotstak som innebär att det inte ska vara möjligt att låna mer än 550 procent av ens årliga bruttoinkomst (inkomst innan skatt). Här ska även bankerna få utrymme att göra undantag för 10 procent av lånen.

Fi tveksamma

Finansinspektionen (Fi) är dock skeptisk till förslaget och varnar för att effekterna snarare blir högre skulder och priser. Myndighetens generaldirektör, Daniel Barr, välkomnar utredningen men vill inte recensera förslagen inför remissvaret som senare ska formuleras av styrelsen.

– Vi kommer att titta ordentligt på utredningens förslag, så att vi inte bara får en ökad skuldsättning och högre bostadspriser till följd av dem, säger han till TT.

Själv vänder sig Barr mot bilden av att det nuvarande regelverket inte har haft några effekter, då han säger att det lett till att hushållen köpt mindre bostäder och lånat mindre. Han tror snarare att högre priser – som de nya förslagen kan leda till – kommer att stänga ute betydligt fler unga från bostadsmarknaden.

Radikalare åtgärder behövs

De förslag som utredarna lämnat må lösa delar av den mest akuta bostadsbristen, men löser inte grundproblemet på sikt. Detta eftersom Sverige sedan millennieskiftet tagit emot över två miljoner invandrare som tagit upp en stor del av det befintliga bostadsbeståndet.  Något som Sverige inte är dimensionerat eller rustat för i praktiken.

De flesta av dem saknar även såväl giltiga asylskäl som ID-handlingar. En stegvis återvandring av den absoluta merparten av dessa två miljoner (90 procent eller mer) skulle frigöra många bostäder till behövande svenskar och vissa högkvalificerade arbetskraftsinvandrare.

Genom en decentralisering av det politiska styret kan även mer självbestämmande ges till landets län (regioner) och kommuner.  Lägg därtill ekonomiska och byråkratiska lättnader för såväl svenska bönder som småföretagare, och en återbefolkning av landsbygden och småorter skulle kunna ta fart.

Fakta (bolånetaket och amorteringskraven):

• I april 2023 tillsatte Finansdepartementet en kommitté för att analysera vilken påverkan det befintliga bolånetaket och amorteringskraven haft på hushållens skuldsättning.
• De skulle även föreslå hur de två faktorerna kan justeras för att minska densamma.
• Dagens bolånetak på 85 procent infördes 2010 och innebär att hushåll inte får låna mer än 85 procent av bostadens värde med bostaden som säkerhet.
• Detta kompletterades 2016 av ett amorteringskrav, som innebär att hushåll som lånar mer än 50 procent av bostadens värde måste amortera minst 1 procent av det ursprungliga lånet varje år. De som lånar mer än 70 procent måste amortera minst 2 procent.
• Amorteringskravet skärptes 2018 ytterligare med en regel som säger att hushåll som har bolån som är större än 4,5 gånger bruttoinkomsten ska amortera 1 procent utöver det första amorteringskravet.

Källa: Finansinspektionen

1. Det innebär att kontantinsatsen vid bostadsköp endast blir 10,0 procent av bostadens värde (mot dagens 15 procent). [↩]