Oväntade prognosen gällande svenskarnas löner

En ihållande löneökningstakt under 2025, i kombination med en fortsatt låg inflationstakt, bäddar för ovanligt höga reallöneökningar under nästa år. Detta förutspår LO-ekonomerna i sin nya prognos. De menar att den dock hade kunnat bli ännu högre med hjälp av några finanspolitiska justeringar.

Historisk höga ökningar

Enligt LO-prognosen växer Sveriges BNP med 2,1 procent under nästa år, jämfört med 0,9 procent i år. Förutom de lägre räntenivåerna i spåren av Riksbankens styrräntesänkningar, väntas även en fortsatt låg inflationstakt och ihållande löneökningstakt bidra till historiskt höga reallöneökningar¹.

– Om löneökningstakten 2025 blir i nivå med 2024 samtidigt som inflationen landar nära noll, kommer reallöneökningarna bli historiskt höga, skriver LO-ekonomerna.

Hade kunnat bli ännu högre

Inför vinterns stora avtalsrörelse har LO krävt löneökningar på 4,2 procent under nästa år. Då de slutliga avtalen med arbetsgivaren historiskt sett brukar landa på tre fjärdedelar av ursprungsavtalet och viss löneglidning² förekommer, räknar ekonomerna med totala lönepåslag på 4,0 procent under 2025.

Trots att LO-ekonomerna berömmer regeringens finanspolitik för de extra satsningarna på hushållen nästa år, är de fortfarande kritiska till skattesänkningarna för höginkomsttagare:

– En stor del av budgetutrymmet används till skattesänkningar som i huvudsak gynnar höginkomsttagare och sparande, vilket hämmar tillväxten.

Ensidig kritik

LO-ekonomernas kritik av skattesänkningarna för höginkomsttagare framstår som något ensidig då de faktiskt även kan bidra till att såväl specialistkompetens som produktiva förmågor förblir kvar i Sverige. Samtidigt kan det extra sparandet gynna svensk ekonomi om pengarna placeras i svenska bolag som bedriver verksamhet i Sverige.

Förutom den extra ekonomiska frihet som mer pengar i fickan innebär, skulle en rad skattesänkningar på andra områden få ännu mer fart på såväl företagande, löneökningar och svensk ekonomi.

Genom sänkta skatter på bland annat arbete, företagande och elektricitet (elskatt och elproduktion), samt minskade regelbördor för småföretag, skulle svensk ekonomi kunna blomstra ännu mer.

1. Det vill säga den ökning som kvarstår när inflationen har dragits av från lönepåslaget. Reallön = löneökningstakt minus inflation. ↩︎
2. Löneglidning avser löneökningar utöver de som bestämts i centrala eller förbundsvisa kollektivavtal. ↩︎