Av Skatteverkets nya kontrolluppgifter framgår att statens kostnader för hushållens ränteavdrag rusade till rekordbelopp under 2023 och fördubblades gentemot 2022. Fastän räntekostnaderna började skena redan i samband med 2022 års räntehöjningar, tog de ordentlig fart först 2023.
36 600 kronor i snitt
Notan för de nästan fördubblade ränteutgifterna uppgick för de svenska skattebetalarna till över 200 miljarder kronor, eller 36 600 kronor per person1, enligt Skatteverkets statistikportal.
Fastän räntorna har varit högre förr – som under 1990-talets fastighets- och finanskris – var skulderna då betydligt lägre, vilket gör ovanstående till nytt rekordbelopp.
Förutom det mest uppenbara – att både skulderna och ränteutgifterna har ökat – är en annan möjlig förklaring de ränteavdrag som hushållen även kan göra mot sin inkomst. Dessa tros ha ökat procentuellt ungefär lika mycket, samtidigt som fler kan ha slagit i avdragstaket än beräknat2
Ökade ränteinkomster bidrar
Även hushållens ränteinkomster på bankkonton har sett en lavinartad ökning, från 9,5 miljarder under 2022 till 47 miljarder kronor i fjol. Dock får bara nettounderskottet användas som ränteavdrag, det vil säga summorna för vilka ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.
Sektionschefen på Skatteverket, Alem Resulovic, säger till TT att detta är förväntat då avdraget för räntor kommer att öka i takt med att underlaget för ränteutgifter också gör det. Den exakta summan för avdragen kommer att synas först när deklarationerna är klara.
Liksom höginkomsttagares ränteavdrag
Eftersom ränteutgifterna brukar öka högre upp i inkomstskalan, gör de förmodade ränteavdragen detsamma. Den genomsnittliga skattebetalaren som 2023 hade en årsinkomst på över en miljon kronor hade ränteutgifter på 109 000 kronor medan en person som hade en årsinkomst mellan 400 000 – 500 000 kronor hade genomsnittliga ränteutgifter på endast 39 000 kronor.
Ju större bolåneskuld, desto större ränteavdrag kan man i praktiken göra.
Så kan statens nota för avdragen minskas
Den första och mest uppenbara lösningen är att boräntorna inom kort måste ned så att hushållens ränteutgifter och därmed skulder minskar. Detta kommer att innebära minskade ränteavdrag, mildra hushållens skuldsättning och därmed minska kostnaderna för staten.
Riksbankens väntas för övrigt göra några styrräntesänkningar till våren och/eller sommaren.
Den förre Riksbankschefen Stefan Ingves har bland annat föreslagit slopade ränteavdrag för att hushållen inte ska belåna sig ännu mer. Något som kan framstå som ironiskt då det var under hans mandatperiod som experimentet med nollräntor inleddes, vilket ledde till en kraftigt ökad belåning bland hushållen.
