Flera gryningsräder genomfördes mot klimatextremister

De senaste åren har radikala klimataktivister blivit alltmer aktiva i att föra ut sina budskap, ofta med olagliga metoder som retar upp omgivningen, med både blockerade motorvägar och attacker mot kulturskatter. Nu har tysk polis genomfört flera gryningsräder mot aktivister i en sådan gruppering.

Under onsdagen genomförde tysk polis gryningsräder på 15 olika platser i Tyskland. Dessa riktade sig mot sju aktivister som är aktiva i ”Letzte Generation” (sv. ”Sista Generationen”), en klimatalarmistisk gruppering som misstänks för att starta upp en ”kriminell organisation”, rapporterar AFP.

Gruppen är ökänd för sina aktioner där de blockerat motorvägar och kastat potatismos mot konstverk på museum. Det som föranledde räderna var att gruppen samlade in stora summor pengar, vilka skulle finansiera en kriminell verksamhet, enligt polisen. Källor berättar att det finns misstankar om planer på ett terrordåd mot en oljeledning mellan Trieste i Italien och Ingolstadt i Tyskland.

Sammanlagt ska 1,4 miljoner euro (ungefär 16 miljoner svenska kronor) ha samlats in till insamlingskampanjen. Exakt var pengarna kommit ifrån är oklart.

Attacker mot kultur ett allt vanligare tillvägagångssätt

Klimatextremisterna har de senaste månaderna börjat ge sig på konstverk och kulturskatter, som ett självrättfärdigt sätt att nå ut med sina uppfattningar om klimatet. Det har rört sig om att kasta mat på tavlor och att limma fast sig själva vid väggarna intill verken. Frihetsnytt rapporterade bland annat i höstas om när aktivister från kampanjen Just Stop Oil kastade tomatsoppa på Vincent van Goghs ”Solrosor” på Nationalgalleriet i London.

Av någon anledning verkar van Goghs verk vara populära måltavlor för dessa. I Rom genomförde Sista Generationens italienska avdelning ”Ultima Generazione” en attack mot van Goghs ”Såningsmannen”. ”Letzte Generation” var dock lite mer självständiga och kastade potatismos på Claude Monets ”Höstackar” i Potsdam.

Tidigare i veckan väckte ”Ultima Generazione” uppmärksamhet och ilska när aktivister ställde sig i Fontana di trevi, den mäktiga fontänbyggnaden i barock-stil i Rom, och färgade vattnet svart som en protest mot olja. Roms borgmästare, Roberto Gualtieri, fördömde på Twitter aktionen och påtalade att över 300 000 liter vatten slösades bort för att göra rent fontänen.

– Nog med dessa absurda attacker på vårt konstnärliga arv, skrev han i ytterligare ett inlägg, där han uppmanade aktivisterna att manifestera sina åsikter där inte kulturarv skulle komma till skada.

I regel är det gamla konstverk, snarare än de modernistiska skapelser som hyllas av kultureliten, som attackeras. Detta har lett till spekulationer om det är en del av en psykologisk krigföring som riktas mot befolkningen, för att förstöra källor till deras historia och identitet.

Elitprojekt

De alltmer aggressiva aktionerna från klimatextremister sker samtidigt som det pågår intensiva mediekampanjer som målar upp skräckscenarion om klimatet och orsakar ångest och rädsla hos barn. När dessa fostras med en uppfattning om en förestående katastrof, kommer de allteftersom de växer upp att se sitt agerande som både nödvändigt och rättfärdigt för att motverka denna utmålade utveckling.

En sådan skräck gör även människor mer lättstyrda och mottagliga för lösningar som presenteras, oavsett hur inskränkande av fri- och rättigheter dessa lösningar är. Detta är ett återkommande tema inom finanselitkretsar, framförallt World Economic Forum (WEF), som sammanför de mäktigaste personerna inom finans och media med beslutsfattare.

Där är klimathotet ett centralt tema och man presenterar olika ”lösningar” på problemet. En del av de presenterade lösningarna består i att överlämna makten till transnationella företag och organisationer som kan driva igenom de förändringar som anses krävas. Förändringarna utgörs av att minska människors konsumtion, minska privat ägande och göra dem beroende av att hyra det de behöver. Dessutom ska den nya tekniken användas, officiellt för att underlätta förändringarna och göra tillvaron bekväm, men sannolikt för att lättare kunna övervaka befolkningen.

Nedräkning till 2030

Värt att notera är att på Last Generations hemsida finns en nedräknare som räknar ned hur lång tid som finns kvar att åtgärda klimatet. I skrivande stund har mänskligheten 6 år och 223 dagar på sig att motverka klimatförändringarna. När räknaren är klar kommer det att ha blivit år 2030, vilket för Frihetsnytts läsare är känt som det år då det ökända Agenda 2030 (numera känt som Our common agenda) kommer sättas i verket.