Forskning visar: Bastubad har positiva effekter på hjärnhälsan

Värmeterapi i form av bastubad är inte bara avslappnande, uppfriskande och välgörande för ömma muskler, det är även bra för hjärnan. Så pass bra att forskarna börjat undersöka dess möjligheter att kunna både förebygga och behandla Alzheimer’s sjukdom. Detta enligt en artikel i brittiska The Telegraph.

Gammal vetskap utvidgas

Att värmeterapi är bra för hälsan är känt sedan tidigare. Man vet att det till exempel förbättrar blodsockerregleringen, insulinresistensen, inflammationer och blodtrycket. Enligt en metaanalys från 2018 som omfattade 40 studier om bastubad rapporterade samtliga positiva effekter av aktiviteten.

Det enda negativa utfallet avsåg mäns spermieproduktion, som dock återhämtade sig kort efter att bastubadandet upphörde. Därför har framstående forskare börjat undersöka möjligheten för värmeterapi som både en förebyggande och behandlande åtgärd mot Alzheimers sjukdom.

Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen, särskilt i den utvecklade världen och den antas drabba 55 miljoner människor årligen. En siffra som väntas öka till 139 miljoner år 2050.

Kan bli framtidens demensbehandling

Paige Geiger, professor i molekylär- och integrativ fysiologi vid universitetssjukhuset i Kansas hade själv en mor som diagnosticerades med Alzheimers sjukdom. Trots avsaknaden av botemedel mot sjukdomen tror hon att värme skulle kunna användas som ett förebyggande verktyg mot demens.

Vi anser att träning är bra för hjärnan, men utmaningarna med demens gör det svårare att få tillräckligt med motion i vardagen. Värmeterapi kan vara ett bra alternativ till träning då den med lätthet kan anpassas efter äldre personer som ligger i riskzonen för demens och Alzheimers. Den skulle då kunna skjuta fram förekomsten av Alzheimers med fem år och halvera antalet fall.

Hennes nästa projekt ska därför kolla i detalj på hur värme verkar på hjärnan. Hon säger att värmeterapi har förmågan att förbättra glukosomsättningen i blodet och hjärnan i kognitivt äldre vuxna. De möjliga fördelarna med värmeterapi på hjärnan kan inträffa genom lägre inflammation och förbättrad proteinstabilitet.

Det är framförallt amyloida proteiner och tau-proteiner som klumpar ihop och förenar sig i takt med Alzheimers, förutom den försämrade funktionen hos mitokondrierna.

Finsk studie ger ledtrådar

I Norden har kopplingarna mellan bastubad och en minskad risk för demens varit allmänt kända. En observationsstudie i Finland, som sträckte sig över 20 år, jämförde medelålders män som bastubadade en gång i veckan med de som gjorde det 2-3 och 4-7 gånger i veckan.

Männen i de två sistnämnda grupperna hade sammantaget 21 procents respektive 66 procents lägre risk att drabbas demens jämfört med den förstnämnda. För Alzheimers specifikt, var risken att drabbas 20 och 65 procent lägre.

Enligt en stor kohortstudie som sträckte sig över 40 år var den optimala längden på ett bastubad 5-14 minuter och temperaturen mellan 80-90 °C.

Värmeterapi – en gammal vetskap

Varm källa i Chico, USA, 1912. Foto: Wikipedia/ Okänd
Varm källa i Chico, USA, 1912. Foto: Wikipedia/ Okänd

Likt träning så påverkar värme alla kroppens system. Den ökande pulsen stärker både hjärt- och kärl- och immunsystemet. Studier visar att värmen sänker risken för både plötsliga hjärtattacker och kroniska hjärt- och kärlsjukdomar. Att värmeterapi anses vara bara för hälsan är dock inga nya rön utan går lång tillbaka i tiden.

I det antika Rom var de allmänna badhusen, vissa av dem med uppvärmt vatten, något som fyllde både en medicinsk och social funktion i vardagen. Trots avsaknaden av modern teknik hade de insikter kring varma bad som stått pall för tidens tand. Likaså de observationer som William Tooke gjorde under sin Rysslandsvistelse 1779.

– Han noterade att ryssarna ganska ofta använde sig av bad istället för mediciner, vilket måste vara nyckeln till den goda hälsa och de friska, långa liv som de åtnjuter.

Forskning så långt tillbaka som 1936 stärker värmens påstådda effektivitet vid lindrandet av inflammationer – förutsatt att den ges med måtta – säger den metabola forskaren Susanna Søberg. Så effektivt att läkare borde föreskriva det.

”Termiska kuren”

Isbad. Foto: Wikipedia/ Dr. Dennis Cronk
Isbad. Foto: Wikipedia/ Dr. Dennis Cronk

Søberg har utvecklat ett vetenskapligt baserat program med avsiktlig värme- och köld-exponering som kallas för Termiska kuren där deltagarna använder sig av minsta möjliga mängd kyla eller värme som kan generera hälsofördelar. Detta menar hon, är gammal beprövad kunskap och erfarenhet som kan komma till användning:

Som forskare är jag alltid intresserad av hur vi kan förebygga och behandla metabola sjukdomar med köld- och värmeexponering. Dessa en gång förlegade teman, som värme, kyla och psykedelia börjar komma tillbaka i rampljuset.

Därför är kanske bastubad och vinterbad något som (i måttliga mängder) kan bli framtidens hälsokurer mot demenssjukdomar eller åtminstone en förebyggande åtgärd mot dem.







Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter