Frihetsnytt får rätt om grönt stål

I en debattartikel i DN igår så går nationalekonomerna Mats Johansson, Per-Olov Johansson samt Bengt Kriström ut och säger att den svenska satsningen på grönt stål kan bli en stor förlustaffär. De menar att elpriset måste vara mycket lågt för att det ska vara möjligt att göra projektet lönsamt och att det finns flera andra faktorer som gör projektet svårt att genomföra. Dessutom finns det stora risker ur samhällsekonomisk synvinkel då stora delar av projektet finansierats av skattepengar.

Frihetsnytt var tidigt ute för att berätta om satsningen på grön el i boden som företaget H2 Green Steel (H2GS AB) bestämt sig för att genomföra. En storsatsning på grönt stål i Boden är planerad eftersom ståltillverkningen idag ses som en stor miljöbov globalt. Flera anser att hela projektet är en stor bidragsbluff. I Luleå finns redan Hybrit1 som tillverkar stål.

Idag står ståltillverkningen för 7 procent av utsläppen globalt och väntas öka till 12 procent. Projektet finansieras bland annat genom pengar från skattebetalarna.

SSAB:s masugn i Luleå. Foto: Wikipedia/ Tortap
SSAB:s masugn i Luleå. Foto: Wikipedia/ Tortap

Tanken är att man ska tillverka grönt stål genom att ersätta kolet som går åt vid vanlig stålframställning för att bli av med syret, för att istället använda vätgas.

Man tror sig på så sätt kunna minska växthusgaserna med upp till 95 procent (bygger på H2GS planerade stålverk i boden).

Frihetsnytt var tidigt ute och ifrågasatte projektet utifrån 5 punkter

  1. Är tekniken överhuvudtaget färdigutvecklad på den nivån som H2GS AB tänkt sig för att tillverka stål med hjälp av vätgas?
  2. Handlar det verkligen om grönt stål eller handlar det egentligen handlar om att smälta ned skrot som transporteras till stålverken?
  3. Finns verkligen de enorma mängder el som behövs för att framställa så mycket stål?
  4. Om elen finns eller tas fram hur ska den transporteras fram till stålfabriken?
  5. Finns det ekonomiska risker ur samhällets synvinkel när man använder pengar från skattebetalarna?

Nu visar det sig att Frihetsnytt hade rätt i sin kritik. I en debattartikel i Dagens Nyheter från 5 juli 2023 sågar nationalekonomerna projekten med miljövänligt stål.

Elpriserna för höga för att tjäna pengar

Det kostar det väldigt mycket elenergi för att tillverka vätgas och för att kalkylen ska gå ihop vid försäljning av grönt stål krävs att elpriset inte överstiger 17 öre per kWh. Då har man ändå talat om att lägga på 20 procent på priset för att det är just grönt stål och då skulle man hamna på 45 öre per kWh.

Som jämförelse kan nämnas att Svenska kraftnät spår ett genomsnittligt pris om 71 öre per kWh år 2027 i elområde 1 på el, dit Boden hör. Det krävs alltså extremt låga energipriser för att ekvationen ska gå ihop, vilket i sig visar att kalkylen är helt orealistisk.

Vidare visar de tre nationalekonomerna att det gröna stålet kommer bli 20-30 procent dyrare än vanligt tillverkat stål så kallat ”fossilstål”. Det är lågt räknat säger Magnus Henreksen till Frihetsnytt eftersom det kräver ett väldigt lågt energipris.

Mer än halva svenska elproduktionen skulle gå till grönt stål

Ytterligare ett motargument är att den gröna satsningen i norr väntas kräva närmast ofattbara 90 TWh el per år, att jämföra med Sveriges totala elproduktion på 160–170 TWh, det vill säga över halva vår elproduktion skulle gå till denna gröna ståltillverkning.

Enligt vd:n för världens näst största stålkoncern, Arcelormittal, blir grönt stål sannolikt inom kort utkonkurrerat av fossilstål eftersom marginalerna i ståltillverkning är så små.

Nationalekonomernas sammanfattande bedömning i artikeln är därför att det studerade stålverket i Boden som H2GS AB ska bygga resulterar i en betydande samhälls­ekonomisk förlust, kanske till och med i stil med 1970-talets havererade satsning på Stålverk 802 . I DN:s artikel skriver man ”Privata investerare kan och måste ta risker. Det man kan ställa sig tveksam till är att den offentliga sektorn spelar med och genom subventioner, till exempel via Energimyndighetens Industrikliv, stöttar högriskprojekt”.

Frihetsnytt har ringt upp Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik för att ställa några frågor

Professor Jan Blomgren. Foto: Frihetsnytt
Professor Jan Blomgren. Foto: Frihetsnytt

Anser du att det stämmer att det saknas svar på varifrån elen ska komma ifrån?

– Ja, absolut då jag har ställt frågan 20-30 gånger till H2GS och LKAB men inte fått något svar. Jag var till och med kallad till Svenska Dagbladets podd, som kallas ledarredaktionen och som leds av Peter Wennblad. Där skulle jag få chansen att ställa frågor om detta till Lina Håkansdotter på H2GS och Niklas Johansson från LKAB. De båda vägrade komma om jag skulle komma.

Anser du att det stämmer att det saknas svar på hur elen ska transporteras?

– Ja det saknas svar men jag har givit dem ett svar som de inte har tagit till sig för att det inte är politiskt korrekt. Jag har skrivit en artikel i Smedjan och följt upp den i andra sammanhang där jag räknat och jämfört med olika sätt att få fram el till de här projekten. Jag har en artikel i Epoch Times om saken. Det ena är att du använder vindkraft och då får du lov att bygga fruktansvärt mycket vindkraft och då kommer du att behöva fruktansvärt mycket elnät och det blir jättedyrt. En annan lösning är att du bygger ett gäng kärnreaktorer i anslutning till stålverken då behöver du inget elnät alls.

Frihetsnytt har även talat med Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi

Magnus Henrekson. Fotograf: Karl Gabor
Magnus Henrekson. Fotograf: Karl Gabor

Magnus Henrekson har skrivit 28 artiklar som ifrågasätter hållbarheten i de enorma investeringar som planeras för framtida produktion av fossilfritt stål i norra Norrland. Dessutom har han sagt att Sveriges Television befunnit sig så långt bort man komma från sitt uppdrag att vara objektiv och allsidig i sin porträttering av de enorma gröna satsningarna i norra Sverige.

Var är din främsta kritik mot stålverket som H2GS planerar i Boden?

– Ja de ska ju ta ut upp till 20 TWh och då kommer det att få stora effekter för elpriset och elsystemet. Det kommer att drabba andra som får dyrare elpriser och det måste man ju väga in i ett samhällsperspektiv. Sen har vi dessutom stora tvivel kring om det är genomförbart då det ligger 3,5 mil in i landet och de inte får köpa mark av LKAB. Dessutom börjar de från noll. Avslutningsvis har de inte vätgasproduktionen som de säger att de har.

Har de verkligen tekniken på plats för att tillverka stål av vätgas?

– Det är välkänt att vätgas kan användas för att tillverka stål vilket också gjorts på flera anläggningar av de ledande stålbolagen men de har inte tillverkat den vätgasen med elektricitet det vill säga med fossilfri el. Den har tillverkats från naturgas så den är inte CO2 fri. Anledningen till att man inte gjort vätgasen av elektricitet beror på att det blir så dyrt. Det är också det som gör projektet tveksamt då hela projektet bygger på väldigt låga energipriser. Det sker hela tiden förseningar med projektet men grundarna kommer i alla fall bli väldigt rika på grund av detta.

  1. Hybrit drivs av Vattenfall, LKAB och SSAB. []
  2. Stålverk 80 var ett planerat industriprojekt i form av en kraftig utbyggnad av statliga Norrbottens Järnverks anläggningar i Luleå. 1973 togs beslut om denna utbyggnad. Det stoppades av den borgerliga regeringen år 1976, i samband med att stålkonjunkturen kraschade och priserna gick i botten. Källa: Wikipedia. []
KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

  1. Redan när projektet presenterades blev jag misstänksam. SVT:s reportrar strålade av glädje—rena väckelsemötet när det talades om detta. Det jublades och hurrades . Otaliga miljöfjantar fick uttala sig.
    Alltså anade jag fans list . !!!
    Allt som regimen hittar på är jag oerhört misstänksam emot och första tanken är att om möjligt motarbeta & sätta käppar i hjulen för galenskaperna.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter