Nu har turen kommit till Grekland att hålla parlamentsval. Även om landet börjat återhämta sig efter den ekonomiska krisen, finns fortfarande stora problem, speciellt kopplat till det enorma inflödet av migranter. Kandidaten som leder opinionen har lovat att ta krafttag mot det, men var ligger hans lojalitet egentligen? Att frågan ändå är aktuell visar att makthavarna inte kan ignorera folkligt missnöje.
Under söndagen har det blivit dags för grekerna att gå till valurnorna, en vecka efter att grannlandet Turkiet inte nådde något avgörande i sitt val. Grekland har de senaste åren börjat återhämta sig från den ekonomiska krisen som inleddes 2009 (i svallvågorna av finanskrisen 2007-2008), men politikerna har fortfarande flera problem att hantera.
Den enskilt största händelsen är den stora tågolyckan som inträffade natten till den 1 mars och orsakade 43 dödsoffer. Detta följdes av omfattande protester mot myndigheterna, som hade underlåtit att sköta underhållet av järnvägarna. Myndigheterna försökte i sin tur lägga skulden på en enskild järnvägsarbetare, men följden blev att transportministern Kostas Karamanlis tvingades avgå.
Den fråga som verkar dominera i valet är migrationen. Grekland har utgjort en av de främsta genomfarterna för migranter som vill ta sig till Europa, framförallt generösa välfärdsländer som Sverige och Tyskland. Det har inneburit stora problem för grekerna, som får finna sig i att migranter i stora mängder slår sig ned i deras område, med kulturkrockar, brottslighet och våld som följd (då migranterna domineras av unga män i stridför ålder).
Samtliga partier, från vänster till höger, är eniga om att migrantproblemet måste åtgärdas, men lösningarna skiljer sig åt, rapporterar Politico.
Följer Trumps modell
Mannen som leder i opinionen (36 procent enligt opinionsundersökningarna) är den sittande premiärministern Kyriakos Mitsotakis, ledare för regeringspartiet Ny Demokrati (som beskrivs som ett ”konservativt högerparti”). Han har lovat att ta krafttag mot den illegala invandringen till Grekland, där den främsta åtgärden består av att bygga ut stängslet mot den turkiska landgränsen, som är en sträcka på 192 kilometer.
I en intervju med den tyska tidningen Bild (som publicerats på engelska på premiärministerns hemsida) liknas de planerade åtgärderna med den tidigare amerikanske presidenten Donald Trumps planer på att bygga en mur mot Mexiko, för att stävja den illegala invandringen till USA. Mitsotakis svar på liknelsen är att han ”inte har tjockt blont hår”, men påtalar att stängslet endast är en del av en större lösning för att komma tillrätta med problemet.
Han betonar för Bild att åtgärderna är nödvändiga för att förhindra ”en organiserad invasion av illegala invandrare på grekiskt, och därmed europeiskt, territorium”. Han hävdar att tack vare de åtgärder som gjorts har man lyckats sänka inflödet av migranter, från att ha utgjort 75 procent av de som tog sig in i Europa 2015, till att vara nere på 10 procent 2023.
Mitsotakis har bett EU om hjälp med att finansiera stängslet, men har fått avslag på sin begäran. Han säger att de ändå kommer att bygga ut stängslet och gränskontrollen, även om det måste ske med grekiska skattemedel. Det är inte rättvist, men han anser att det är nödvändigt.
Även vänstern stödjer åtgärderna
Hos vänstern varierar inställningen till stängslet, men inget av vänsterpartierna förespråkar att det ska rivas. Mitsotakis har krävt att han främste rival, Alexis Tsipras (som var premiärminister 2015-2019 och ligger på 29 procent i opinionen) från vänsterpartiet Syriza, ska ta en tydlig ställning om han kommer att riva stängslet och öppna gränserna. Tsipras har svarat att det befintliga stängslet var på plats när han tillträdde sin post 2015 och att han aldrig vidtog några åtgärder för att riva det.
Däremot är han tveksam till att en utbyggnad av stängslet kommer att kunna åtgärda problemet och påtalar att migrationen innebär ett komplext problem som inte kan lösas med endast stängsel (vilka andra åtgärder han anser behövas framgår dock inte), vilket han uttalade i lokal-tv.
Däremot är det socialistiska partiet Pasok (som ligger på 10 procent) positivt till en utbyggnad av stängslet och betonar att det är något man förespråkat sedan tidigare.
– Pasok initierade byggandet av stängslet, därför att för oss har både Evros [regionen som utgör gränsen till Turkiet] och havet gränser som måste bevakas, har dess talesperson Dimitris Mantzos sagt.
WEF-man i ledning
Mitsotakis framstår som genuin i sitt arbete med att vilja lösa Greklands problem med den omfattande illegala invandringen, vilket även kommer att hjälpa resten av Europa att hantera problemet.
Samtidigt har han vid flera tillfällen deltagit i World Economic Forum (WEF), där världens mäktigaste företrädare för finanseliten samlas tillsammans med regeringsföreträdare och drar upp agendor för världen. WEF förespråkar bland annat öppet ett fritt flöde av människor.
Officiellt säger man att det handlar om medmänsklighet och att motverka mänskligt lidande, medan bedömare menar att massiva flöden av kulturellt, språkligt och etniskt främmande grupper, primärt orsakar splittring, konflikt och en nedbrytning av den nationella identiteten hos värdlandet, vilket gör det lättare att kontrollera befolkningen, medan dessa fokuserar på att ligga i konflikt med varandra.
Under WEF-mötet i Davos i januari 2023 intervjuades Mitsotakis om flera ämnen, däribland migrationen (spelaren nedan börjar när ämnet tas upp). Det ska sägas att Mitsotakis försvarar behovet av att begränsa inflödet och att färre personer sätter sina liv på spel när de försöker ta sig över Egeiska havet från Turkiet (som vid flera tillfällen utnyttjat migranter som ett politiskt vapen mot EU), om de inte lockas av falska löften från migrationsförespråkande politiker.
Motstånd tvingar makthavarna att anpassa sig
Det kan framstå som att planerna på att kontrollera invandringen, som WEF-deltagaren Mitsotakis förespråkar, är en del av en större agenda från WEF att på olika sätt styra debatten och tillhandahålla lösningar som enbart åtgärdar en del av problemet (minskar inflödet) och ser tillräckligt bra ut för att hålla befolkningen nöjd.
Men det går även att vända på perspektivet och lyfta att motståndet mot massinvandring till Europas länder har kommit nedifrån, från befolkningen som drabbas av konsekvenserna. Detta innebär att aktörer som WEF tvingats förhålla sig till denna faktor och försöka anpassa sig för att inte tappa kontrollen, vilket i sin tur innebär att finanseliten inte är allsmäktig och att ett tillräckligt starkt motstånd från folket tvingar dem att anpassa sig.
Vallokalerna kommer att stängas klockan 19:00 (lokal tid), då en slutlig vallokalsundersökning kommer presenteras, rapporterar Reuters.
