Det senaste årets inflation har slagit hårt mot de svenska hushållen. Nu kommer nyheten som säkert välkomnas mitt i julförberedelserna: inflationen sjunker.
En vändning verkar vara på väg för den svenska inflationen, där kronans värde sjunkit i förhållande till varorna. I november hade inflationstakten sjunkit från 6,5 procent i oktober, till 5,8 procent enligt KPI1. Enligt KPIF2 gick inflationen ned från 4,2 procent i oktober till 3,6 procent i november, meddelar Statistiska Centralbyrån (SCB).
Detta är orsakerna
Förklaringen till den sjunkande inflationstakten är de höjda räntekostnaderna för bolån och höjda avgifter för hyres- och bostadstadsrätter. En sådan faktor kan göra att folk drar sig för att ta lån för att köpa bostäder. Detta leder i sin tur till att efterfrågan på bostäder minskar, vilket i sin tur påverkar bostadspriserna.
För Riksbanken har styrräntan varit det främsta verktyget för att bekämpa inflationen. Det är den ränta som Riksbanken tar när de lånar ut pengar till de andra bankerna och påverkar därmed räntan som bankerna tar ut av privatpersoner och företag. En högre ränta innebär mindre lån och därmed en minskad konsumtion, som minskar efterfrågan och därmed prisökningen på olika varor.
SCB anger även att elpriserna har påverkat förändringen. Visserligen steg dem från oktober till november, men har de senaste 12 månaderna sjunkit med 22,5 procent. Även de sänkta bränslepriserna, som Frihetsnytt rapporterat om, har påverkat inflationstakten.
När sänks räntorna?
Frihetsnytt har kontaktat Riksbanken för en kommentar om hur detta kan påverka ränteläget, men fick svaret att de inte kommenterar enskilda siffror. Hur ränteläget kan bli kommer att meddelas i nästa penningpolitiska rapport, vilket bör vara i februari 2024.
Men mycket talar för att en räntesänkning kan komma, enligt SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén.
– Det här är goda nyheter för Riksbanken. Det talar för att de kan säga nästa gång att toppen för räntan är nådd och att det handlar inte om vi ska sänka räntan utan när, säger han i en kommentar till SVT:s rapportering.
- ”KPI baseras på den så kallade KPI-korgen, som består av ett antal varor och tjänster som ett genomsnittligt svenskt hushåll konsumerar under en månad. Urvalet av produkter uppdateras varje år. Korgen ska visa ungefär vad det kostar att leva i Sverige, och hur den kostnaden utvecklas över tid.” Källa: SVT och SCB [↩]
- Konsumentprisindex med fast ränta, KPIF, mäter inflationen när man har räknat bort boendekostnaderna, såsom ränta för bolån. Källa: Göteborgs universitet [↩]
