Ny inskränkande grundlagsändring på väg

Med hänvisning till den omfattande gängkriminaliteten vill representanter för tidöpartierna se ännu fler inskränkningar i grundlagen och de friheter som den ska skydda. Tanken är att ändringen ska slå mot de kriminella gängen och förbjuda delaktighet, men frågan: vad definieras som ett kriminellt gäng?

I en debattartikel i Aftonbladet argumenterar de rättspolitiska representanterna för tidöpartierna, justitieminister Gunnar Strömmer (M), justitieutskottets ordförande Richard Jomshof (SD), KD:s rättspolitiske talesperson Torsten Elofsson och L:s rättspolitiska talesperson Juno Blom, för nya åtgärder mot de kriminella gängen. Under torsdagen presenterade även Strömmer under en presskonferens att en sådan utredning nu inletts.

Förslaget syftar till att göra det kriminellt att delta i ett kriminellt nätverk, eller på olika sätt underlätta dess verksamhet. Detta eftersom brotten begås av flera olika personer som samverkar. En person kan ansvara för att inskaffa ett mordvapen, en annan hyr flyktbilen (men kör inte den), eller ansvarar för den telefon som är viktig för kommunikationen i samband med dådet. Sådana personer ska kunna dömas för förberedelse till grova brott.

Detta utgör ytterligare en allvarlig inskränkning i föreningsfriheten, eftersom det i nuläget inte finns några kriminella organisationer i Sverige (vilket betyder att de är kriminaliserade, det vill säga förbjudna).

Fortsatt utveckling från terrorlagstiftning

Artikelförfattarna hänvisar själva till den terrorlagstiftning som började gälla den 1 juni, som innebar att det blev kriminellt att på olika sätt delta i en terrororganisations verksamhet. Det handlar inte bara om själva terrorbrotten, utan även personer som hyr lokal, lagar mat, passar barn eller utför andra sysslor som anses underlätta organisationens verksamhet, då ska även dessa personer betraktas som brottsliga.

Som Frihetsnytt tidigare rapporterat tidigare har terrorlagen fått hård kritik från flera bedömare, både myndigheter och experter, för att den är både otydlig och godtycklig. I lagen finns ingen definition av vad som utgör en terrororganisation, utan det är något som domstolarna får fatta beslut om.

Vad definierar ett kriminellt gäng?

Exakt samma problem finns i politikernas förslag om förbud mot kriminella organisationer, som med terrorlagstiftningen, nämligen: vad utgör en kriminell organisation eller nätverk?

Författarna är åtminstone ärliga med att det måste utredas vilka grupper som ska omfattas av den nya grundlagsändringen.

Även i detta fall finns det stora risker för inskränkningar av föreningsfriheten, kanske till och med i ännu större utsträckning än terrorlagstiftningen, eftersom kriminell är ett betydligt bredare begrepp än terror och kan användas på flera olika aktörer, både personer och organisationer.

Vad krävs för att en organisation eller nätverk ska ses som kriminellt? Ska det finnas tydliga beslut och befallningar om att utföra brott från organisationens kärna, eller räcker det att det finns flera personer som är kriminellt belastade, för att organisationen ska ses som kriminell?

Kritiska röster mot grundlagsändring

På Aftonbladet Debatts facebook är det flera som är kritiska mot förslaget.

En person skriver:

”Behövs nya lagar? Det är väl olagligt attjskjuta ihjäl folk enligt nuvarande lagar.

Men endast 15% av dödsskjutningarna resulterar i att någon blir dömd. Så kvaliteten på polisens utredningar måste höjas. Fler lagar innebär ytterligare belastning på polisen. Är det för få utredare eller saknas det[?]”

Andra personer lyfter problemet med otydligheten och att detta kan innebära att flera supporterklubbar till fotbollslag och motorcykelklubbar kan drabbas, eftersom det finns enskilda personer som sysslar med kriminalitet utan för föreningen.

I en kommentar till Justitiedepartementets inlägg på Twitter om Strömmers presskonferens, har en person alternativ förslag på hur man ska åtgärda gängkriminaliteten:

1. Stoppa invandringen
2. Återvandring.
3. Anhörigutvisning.

Ska hela organisationer straffas?

Under det ”nordiska mc-kriget” som rasade under 1990-talet, då motorcykelklubbarna Hells Angels och Bandidos låg i en väpnad konflikt, lyfte flera politiker kraven på att de två klubbarna skulle betraktas som kriminella organisationer. Men det möttes av motargumentet att klubbarna som sådana inte var inblandade i brottslighet, utan det var enskilda medlemmar som begick brotten, medan det fanns flera medlemmar som inte ägnade sig åt kriminell aktivitet.

Diskussionen framkom i ett debattprogram (programmet är uppdelat i flera delar) hos Robert Aschberg 1996, där representanter för Hells Angels mötte myndighetspersoner och politiker från både Sverige, Norge och Danmark.

Skulle hela klubben straffas för vad enskilda medlemmar gjorde? Eller skulle myndigheterna kräva att organisationerna utesluter medlemmar, utan att dessa hade brutit mot stadgarna?

Ny del i Natoförhandlingen?

Det är inte någon omöjlighet att det finns en koppling mellan förslaget om en grundlagsändring och Sveriges ansökan om medlemskap i krigsalliansen Nato.

Den kurdnationalistiska marxistgerillan PKK har kunnat kopplas till svensk gängkriminalitet och nyligen föll en dom mot en man som anklagades för att ha samlat in pengar åt PKK genom utpressning. Just närvaron av PKK och grupper kopplade till organisationen i Sverige har varit den främsta anledningen till att Turkiet vägrat godkänna de svenska politikernas medlemsansökan till Nato.

Frågan är om detta är ytterligare ett sätt att kunna lagföra personer med kopplingar till PKK och minska deras närvaro i Sverige. Det finns inga uppgifter för när debattartikeln började skrivas, men det kan mycket väl finnas en koppling mellan resultatet i onsdagens Natoförhandling, där PKK fortfarande utgjorde en stötesten, och förslagen som nu har presenterats.