Knappt har vi hunnit glädja oss åt att det åtminstone diskuteras på regeringsnivå att den omdebatterade plastpåseskatten eventuellt kommer att skrotas, så är redan en ny plastskatt under uppsegling. Branschens experter varnar för att den kommer bli lika kontraproduktiv som den på påsarna.

IKEM, bransch- och arbetsgivarorganisation för Sveriges innovations- och kemiföretag, är kritiska och varnar för en sådan typ av skatt, rapporterar Tidningen Näringslivet.
– Jag ser verkligen ingen mening, säger Henrik Oxfall, ansvarig för plastfrågor på IKEM till TN.
Naturvårdsverket har tillsammans med sakkunniga inom skatt, näringsliv och återvinning föreslagit hur en ny miljöskatt kan driva konsumenter mot en mer cirkulär ekonomi och hållbar plastanvändning, på uppdrag av den förra rödgröna regeringen.
Henrik Oxfall säger att en skatt på plastförpackningar inte skulle främja omställningen utan att det tvärtom kommer leda till att konsumenten använder mindre lämpliga förpackningsmaterial som kommer att få ökad klimatpåverkan. Och det är kontraproduktivt, menar han.
Inte Naturvårdsverkets sak
Dessutom ställer sig IKEM frågan vad Naturvårdsverket har med frågan att göra, då det är utanför deras verksamhetsområde och när det tidigare plastskatteinitiativet inte ännu har utvärderats.
– Naturvårdsverket ska inte utreda skatter överhuvudtaget. Man kan tycka att det är lite bortkastade skattemedel att utreda frågor som inte ens ingår i myndighetens uppdrag, säger Oxfall.
Kontraproduktivt
Redan innan den kontroversiella plastpåseskatten infördes för tre år sedan, hade Sverige en, i EU-jämförelse, relativt låg plastanvändning och många företag var i färd med att utveckla nästa generations plastpåsar. Med skatten blev resultatet att denna utveckling lades på is. Människor köpte inte helt otippat istället soppåsar på rulle med ursprung i länder med större miljöpåverkan.
Oxfall menar att vi kommer få ett likadant scenario igen om en skatt på plastförpackningar införs.
– Den här typen av styrmedel kommer att driva konsumtionen från plastförpackningar till andra förpackningsmaterial som kan öka klimatpåverkan antingen genom att man använder mer material eller att det blir tyngre transporter, säger han.
Risk för dubbelreglering genom EU-lag
Oxfall säger även att Naturvårdsverkets förslag liknar de som redan skissats fram på EU-nivå och att detta riskerar att resultera i en dubbelreglering. Han anser att effekterna av EU:s regler, kombinerat med en återvinningssatsning i Motala och en potentiellt förbättrad insamling av förpackningar, utvärderas innan Naturvårdsverket ska ta till nya medel för att främja omställningen av plast i en cirkulär ekonomi, rapporterar TN.
– Längre fram kommer EU:s kvotplikter att höjas ytterligare till 2040. Så jag skulle säga att vi redan är på väldigt god väg. Jag ser verkligen ingen mening med att stapla mer och mer styrmedel på varandra, säger han.
Naturvårdsverket har avböjt att kommentera till TN.