Polen och Ungern underkastar sig inte EU:s migrationspakt

När EU vill driva igenom sin nya migrationspakt är det inte alla länder som går med på att underkasta sig. I synnerhet Ungern och Polen visar att det går att göra motstånd.

Ett beslut som åsidosätter ländernas självbestämmande

Tidigare i juni godkände EU:s ministerråd en resolution som innebär att EU får mandat att tvinga enskilda medlemsländer att ta emot flyktingar. Vägran att göra så skulle innebära böter motsvarande ungefär en kvarts miljon kronor per migrant. Förslaget som har kommit till stånd genom förhandlingar under det svenska ordförandeskapet beskrivs som en framgång för de svenska politikerna.

Resolutionen beskrivs även till viss del som en framgång för en restriktivare linje vad gäller flyktingmottagande, då det även innebär att det förväntas bli svårare att komma in i Europa som asylsökande. Kritiker av detta menar att kraven på asylsökande vid EU:s yttre gräns lätt kan ändras genom framtida politiska beslut, medan en maktförskjutning som innebär att EU får rätt att tvinga medlemsländer att ta emot flyktingar, inte kan ändras lika lätt.

Dessutom är det inte alltid lätt att efterleva de krav som ska göra det svårare för flyktingar att komma in i Europa. Detta har fått vissa kritiker att se resolutionen som en blåsning.

Just nu befinner sig beslutsprocessen i ett läge där EU-parlamentet måste godkänna resolutionen för att den ska kunna börja gälla.

Flera länder reagerar

Politiker och parlament i flera europeiska länder har reagerat kraftfullt på detta. I Tjeckien har den tidigare premiärministern och nuvarande oppositionsledaren Andrej Babis kallat det för ett svek mot Tjeckien och krävt att parlamenten kallas till ett extrainkallat möte. I Polen har parlamentet inlett en videokampanj mot resolutionen, och arbetar för en resolution som ska ge landet rätt till veto mot migrationspakten vid nästa EU möte.

Flera politiker kräver även en folkomröstning om migrationspakten i samband med nästa val. Även i Österrike kräver ledaren för landets största parti Herbert Kicki en folkomröstning,och säger att den österrikiska regeringen ”huggit Österrikarna i ryggen” genom att gå med på resolutionen. I Tyskland riktar Alternative für Deutschland, som har 20% av rösterna i landet, skarp kritik mot resolutionen.

Resolutionen innebär att medlemsländernas självbestämmande åsidosätts. Nu agerar Polen och Ungern genom att vägra godkänna resolutionen. De båda länderna kräver att resolutionen ska godkännas enhälligt i EU-parlamentet för att vara giltigt, och inte bara genom att en majoritet godkänner det, som nu är fallet. Detta har de andra länderna inte gått med på, rapporterar Sveriges Radio.

Därmed har EU:s processer för närvarande kört fast, vilket visar att de enskilda länderna fortfarande har möjligheten att kunna påverka utvecklingen.