Pressträffen kan signalera en ny svensk taktik i Natoansökan

Regeringen har nu presenterat ytterligare ett stödpaket i miljardklassen till Ukraina, vilket blir det fjortonde. Utöver detaljer om vad som ska skickas signalerar pressträffen en ny inställning till både kriget och ett medlemskap i Nato, enligt Oscar Overgaard.

Under fredagsmorgonen höll försvarsminister Pål Jonson, tillsammans med ledamöterna i Försvarsutskott, Anna Starbrink (L) och Mikael Oskarsson (KD), en pressträff om ett fjortonde stödpaket till Ukraina.

Där meddelades att regeringen föreslår ett nytt stödpaket värt 2,2 miljarder kronor. Detta stödpaket kommer framförallt att utgöras av ammunition (155 mm kaliber) och reservdelar till system som tidigare har skickats. Det blir det fjortonde stödpaketet som skickas och innebär att det totala svenska stödet till Ukraina landar på 22 miljarder kronor.

Jonson öppnade även för att skicka JAS 39 Gripen till Ukraina, men ville inte i nuläget ge något löfte om det. Att skicka Gripen skulle innebära en försvagning av den egna försvarsförmågan. Så länge Sverige inte är medlem i Nato vill han inte gå in närmare på det.

Det har dock getts ett uppdrag till Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) att utreda möjligheten att skicka Gripen till Ukraina. Den 6 november ska utredningen redovisas och då kommer överbefälhavare Micael Bydén att lämna sitt militära råd. En journalist frågade då om detta innebär att regeringen har indikationer på att Natomedlemskapet skulle vara i hamn till dess. Detta gav Jonson dock inget svar på.

”Vill sätta press på Nato

Frihetsnytt har talat med juristen Oscar Overgaard, som har satt sig in i Ukrainakonflikten och själv följde pressträffen.

Vad är dina tankar om pressträffen som vi precis har lyssnat på?

– Först tycker jag att det är intressant att både Pål Jonson och Anna Starbrink säger att man tror att det kommer att bli ett långvarigt krig. Det är ganska intressant, för då erkänner de att en ukrainsk seger ser, i närtid, osäker ut. Tidigare har man utgått från att Ukraina kommer att vinna snabbt, att de snart kommer att ta Krim.

Men jag tror att både Jonson och Starbrink inser att kriget inte går så bra för Ukraina, så därför säger man nu att det ska bli ett långvarigt krig.

Sverige har ju en ganska ansträngd ekonomi, vilket vi såg när budgeten presenterades. Man ska göra olika nedskärningar och bekämpa inflationen. Hur lämpligt är det att i ett sådant läge skicka ett stödpaket för ett värde på 2,2 miljarder kronor?

– När det finns folk i Sverige som har fått det svårare nu, med inflationen, tillsammans med den höga brottsligheten som polisen behöver resurser för att bekämpa, då kan man tycka att det är olämpligt att skicka resurser till ett krig som vi egentligen inte är inblandade i.

Här motiverar man det med att ”Ukrainas sak är vår”. Skickar vi vapen till Ukraina så försvarar vi också oss själva. De hävdar att det förhindrar ett angrepp på Sverige. Men jag anser att det inte riktigt hänger ihop. Ukraina är inte en sköld för Sverige.

Skulle Ryssland vilja angripa oss, så kommer de att gå en annan väg, genom Finland eller Baltikum. Det är dock ganska osannolikt, för vi har ett hav [Östersjön] mellan oss och Baltikum, samt en älv [Torne älv] på gränsen till Finland.

Varför skicka ut så ut material för så mycket pengar, när man räknar med att kriget kommer att pågå länge. Borde man inte anstränga sig mer för fred?

– Det finns ju ekonomiska intressen här, inom försvarsindustrin, som vill tjäna pengar. Det finns ju band mellan staten och kapitalet (som vi känner igen från en känd låt).

Det här stödpaketet kommer att domineras av ammunition. Det har ju uppmärksammats den senaste tiden att Nato börjar få slut på ammunition och att EU måste öka produktionen av ammunition. Tror du att Sverige har den här kapaciteten att skicka ammunition utan att den egna förmågan blir lidande?

– Jag är ingen försvarsexpert, men Jonson erkänner ju att Sveriges försvarsförmåga försämras. Sen har vi ju frågan om JAS Gripen, det knyter han till förutsättningen att Sverige går med i Nato. Det kan bero på flera saker. Dels att han har en övertro på Nato. Dels vill han nog sätta lite press på Nato-länderna, så att de i sin tur sätter press på Ungern och Turkiet: ”Se här, vi skickar JAS-Gripen, men då måste ni se till att vi kommer med i Nato.”

Kan man se det som att regeringen börjar bli osäker på hur det ser ut med Natomedlemskapet, när de nu börjar köra med de här villkoren? De kanske till och med vill hålla ryggen fri om medlemskapet inte går igenom?

– Absolut, de har lagt mycket prestige i det här. De har trott att det skulle vara en formalitet, att alla länder skulle godkänna Sverige. Ibland kanske det har varit det, men i realiteten innebär enstämmighetsprincipen att varje land kan säga nej. Det gäller både inom EU och Nato.

Men visst är de osäkra. Det har ju gått över ett år och de har lagt mycket prestige på det här. Det är en ganska pinsam situation för dem. Jonson fick ju även frågan om det kommer att bli ett Natomedlemskap snart och det var inte ett speciellt säkert svar: typ ”Ja, vi har fått ett handslag från Erdogan i Vilnius, men honom kan vi inte lite på.” Erdogan kommer med nya krav hela tiden.

Ungern har ju inte heller sagt ja och han kommenterade överhuvudtaget inte den ungerska inställningen. Så nej, han är inte alls säker på att Sverige kommer med i Nato den kommande tiden. Men det vill han inte säga rakt ut.