Riksbanken har länge varnat för farorna med ett kontantlöst samhälle och har därför föreslagit en rad skärpta krav på storbankerna. Kraven gör i praktiken storbankerna skyldiga att tillgodose allmänhetens behov av sedlar och mynt. Därmed kan de inte slingra sig ur kontanthanteringen för samhällskritiska tjänster som de hittills har gjort.
Det var under Riksbankens pressträff i onsdags (25 september) som riksbankschefen Erik Thedéen åter betonade kontanternas betydelse för det svenska samhället, särskilt i händelse av kris eller krig. Något han idag anser vara hotat eftersom kontantkedjan1 riskerar att sluta fungera i hela eller delar av Sverige.
Monopol hotar kontanthanteringen
Ett av de främsta hoten, enligt Riksbanken, är den monopolställning som värdetransportbolaget Loomis har. De är Sveriges i dagsläget enda privata aktör som säkerställer att handlare och småföretagare kan sätta in sina kontanter.
– Skulle inte Loomis finnas, eller skulle de välja att dra sig bort från vissa delar av Sverige, så skulle företagen som ligger i de delarna av landet få svårare att använda kontanter i sin verksamhet, säger Christina Wejshammar, chef på riksbankens avdelning för betalningar, till DN.
”Storbankerna har råd med hanteringen”
Därför har Riksbanken nu föreslagit att bankernas skyldighet att erbjuda kontanttjänster ska regleras skarpare. Förslagen har lämnats till en utredning på finansdepartementet (Fi) och innebär att bankerna enligt lag ska erbjuda företag och myndigheter växelkassor, samt ges mer omfattande möjligheter att sätta in kontanter på sina bankkonton.
Trots att de mer omfattande skyldigheterna blir en merkostnad för bankerna, anser Wejshammar att bankerna definitivt har råd med de extra utgifterna2.
Hyllas av Kontantupproret
Den före detta rikspolischefen och initiativtagaren till den ideella föreningen Kontantupproret3, Björn Eriksson, är mycket nöjd med Riksbankens förslag:
– De är utmärkta, vi har jobbat för detta sedan 2015. För oss handlar det om att alla människor ska kunna delta i samhället på lika villkor. Nu har beredskapsfrågorna hamnat högt på allas dagordning, och helt plötsligt har fler förstått att kontanterna är viktiga, säger han.
Ifall storbankerna åläggs de lagstadgade kraven som lämnats in till utredningen, innebär det att de inte kan fortsätta med nedläggningen av bankkontor och försvåra kontanthanteringen för sina kunder. De tvingas tvärtom att återöppna bankkontoren, insättningsautomaterna och växelkassorna, så att man åter kan sätta in kontanter på fler ställen än idag.
Att Riksbanken fortsätter pressa storbankerna är därför ett gott tecken i tiden.
Fakta (Regeringens utredning om framtidens kontanthantering):
- I januari 2024 fick riksdagsledamoten Dennis Dioukarev (SD) i uppdrag av regeringen att se över tillgången till kontanter i Sverige. I uppdraget ingår att fundera på om det bör införas en skyldighet för vissa handlare att ta emot kontanter. Utredningen ska vara klar till årsskiftet (2024/2025).
- Det är till denna utredning som Riksbanken har spelat in förslagen om att även skärpa bankernas skyldighet att tillhandahålla och ta emot kontanter.
Källa: DN
Dom glömde en sak :Ingen får nekas ett vanligt lönekonto.
I andra länder bland annat Polen och Spanien har man lagstiftat att näringsidkare är skyldiga att acceptera kontanter.