Spartanernas återkomst – Grekiska nationalister gick framåt i valet

Den andra valomgången i det grekiska parlamentsvalet är avslutat och den sittande invandringkritiske premiärministern Kyriakos Mitsotakis får sitta ännu en mandatperiod. Oppositionen kommer inte enbart att utgöras av vänsterpartier, utan att ett par nationalistiska partier kom in i parlamentet, däribland ett som åberopar de historiska spartanerna.

Det blev nya tillskott till det grekiska parlamentet i och med söndagens val, nämligen tre nationalistpartier, Spartanerna, Niki (”Seger”) och Grekisk Lösning (som dock suttit i parlamentet sedan 2019). Samtliga har tagit ställning för åtgärder mot den illegala invandringen, stärka den grekiska identiteten och demografin genom att underlätta för grekiska familjer, samt kritik mot överstatliga aktörer som EU, rapporterar ABC News.

För att komma in parlamentet krävs att man passerar tre procent, vilket samtliga partier gjort. Spartanerna fick 4,64 procent, Grekisk Lösning fick 4,4 procent och Niki fick 3,69 procent. Spartanerna och Grekisk Lösning får vardera 12 platser i parlamentet, medan Niki får 10 platser.

Nytt parti med historiska kopplingar

För Spartanerna var detta det första val de ställde upp i och nådde alltså snabbt så pass stora framgångar att de nu utgör det största nationalistpartiet i parlamentet. Bland det de vill uppnå är att stärka demokratin, i enlighet med landets historiska betydelse för demokratin. De vill även stärka den grekiska familjen, som beskrivs som den viktigaste grundstenen i samhället, och att den grekisk-ortodoxa läran ska ges ett större utrymme. De kommer inte heller att acceptera några försök från staten eller andra aktörer att påverka eller underminera den grekiska identiteten.

De vill även stärka arbetet mot den illegala invandringen, påskynda återvandring, införa återkommande inspektioner på landsbygden för att finna illegala invandrare, prioritera att grekiska jobb går till greker, samt bekämpa att migranter placeras på obebodda öar, vilket kan resultera i en kolonisation av grekisk mark. Man vill även ta i med hårdhandskarna mot flyktingsmugglare och aktivister som möjliggör detta.

– Vi kommer att representera grekiska ideal och värderingar i nästa parlament, värderingar som för närvarande saknas, lovar partiledaren Vasilios Stigkas.

En historia om legender

Grekerna är berömda för sin rika och långa historia och det bidrag som den grekiska civilisationen har gett till eftervärlden. För grekerna är historien en otroligt viktig del av deras identitet och det är inte konstigt att Spartanerna valt sitt namn efter en av de mest mytomspunna städerna i det antika Grekland.

Få grupper under antiken kan mäta sig med den legendariska status som spartaner har än idag. Tillsammans med Aten var stadsstaten Sparta, även känd som Lakedaimon (i antikens Grekland var det städer som stod i centrum för statsbildningen, men det fanns fortfarande en stark grekisk identitet, när utländska makter hotade), den dominerande makten på det grekiska fastlandet. I och med att Sparta ligger i regionen Lakonien, kallades de även lakonier.

Tillsammans med vikingarna, de romerska legionärerna och tempelriddarna räknas spartanerna som de främsta krigarna i Europa fram till och med medeltiden. Mycket av det som är känt för eftervärlden kommer från den grekisk-romerske historikern Plutarchos (år 46 e.Kr. till runt år 120 e.Kr.), vars verk Om Sparta (i artikeln är det den engelska utgåvan On Sparta, Penguin Classics 2005, som används) ger en utförlig bild av den spartanska historien, kulturen och mentaliteten.

Där finns det flera berättelser om deras trohet och den hårda träning som formade dem till krigare, men även till dugliga medborgare (utöver ren styrka tränades de i list och olika idrotter, samt poesi, musik, filosofi och i viss utsträckning politik).

”Främling, till Sparta säg, att här ligger vi, trogna deras ord”

Den händelse som gjort spartanerna till legender är slaget vid bergspasset Thermopylae sommaren år 480 före Kristus. Händelsen har blivit känd för att 300 spartaner, under kung Leonidas, höll stånd mot en mångdubbelt större persisk armé. Enligt den grekiske historikern Herodotos, som han beskriver slaget i verket Herodotos historia, ska det ha varit 2 370 610 krigare som ingick i den persiska armén, en siffra som dock ifrågasatts av senare historiker som brukar ange mellan 70 000 och 300 000 man.

Antalet 300 spartaner verkar dock stämma, men däremot har det ofta bortsetts från att den grekiska styrkan även utgjordes av tusentals män från andra delar av Grekland. Om man räknar ihop antalet män från de olika städerna som presenteras av Herodotos, blir det ungefär 5 200 greker. Men oavsett var styrkeförhållandena enorma och spartanerna under Leonidas var de som stod i främsta linjen.

Alla greker stupade i slaget, men tack vare att de utnyttjade terrängen och det trånga passet som gjorde det omöjligt för den persiska armén att utnyttja sin storlek, kunde de hålla tillbaka perserna tillräckligt länge för att grekiska förstärkningar skulle hinna anlända.

Minnet av de 300 spartanerna (och deras grekiska vapenbröderna) som gav sina liv för Grekland har förevigats på en stor sten, med följande budskap ingraverat:

O främling, säg folket i Lakedaimon att

vi vilar här, trogna deras ord

”Bara riktiga kvinnor föder riktiga män”

Kvinnorna hade också en särställning inom det spartanska samhället, som förundrade de övriga grekerna, som byggde på ömsesidig respekt mellan könen, men framförallt att kvinnorna bejakade sin kvinnlighet och männen sin manlighet. Plutarchos refererar till ett möte mellan kung Leonidas hustru, Gorgo, och en icke-spartansk kvinna, som undrade hur de spartanska kvinnorna kunde ha sådan pli på sina män. På detta svarade Gorgo:

– För att vi är de enda som föder riktiga män.

I en tid när tradition och identitet urholkas, när kvinnor och män antingen förväntas ligga i konflikt eller förneka existensen av kön, samt när Europa måste hantera den illegala invandringen, kan minnet av spartanerna fungera som en viktig symbol, inte minst för politiken i Grekland.