Fortsatta undersökningar görs vid vraket efter Äpplet, 1600-talsskeppet som räknas som det olycksdrabbade regalskeppet Vasas systerskepp. Nu meddelas att man gjort fantastiska fynd vid vraket.
Under onsdagen presenterades de fynd som gjorts vid vraket av regalskeppet Äpplet, som legat på botten vid Vaxholm i 364 år sedan det 1659 sänktes för att göra det svårare för fientliga fartyg att kunna ta sig in i ett av Stockholms inlopp. Några av de saker man hittat har varit två välbevarade lejonskulpturer i trä, samt andra dekorationer, rapporterar SVT.
Det var i oktober som Frihetsnytt kunde rapportera att man identifierat vraket som Äpplet, ett av de stora regalskepp som byggdes samtidigt som regalskeppet Vasa, som förliste under sin jungfrufärd utanför Beckholmen vid Stockholms inlopp den 10 augusti 1628. När Vasa undersöktes och därefter bärgades 1961 var det flera vackra dekorationer som fanns kvar och hade bevarats i det bräckta vattnet.
Fynden som nu har gjorts vid Äpplet förvånar dock arkeologerna. Eftersom Äpplet, till skillnad från Vasa, sänktes frivilligt och inte av olycka trodde man att skeppet skulle ha varit barskrapat på dekorationer. Marinarkeologen Jim Hansson fick däremot en rejäl överraskning.
– Man har simmat runt där med lampor i mörkret. Sen plötsligt tittar det här lejonet rakt upp. Man blev som en liten grabb igen tänkte jag säga. Men lite Indiana Jones-känsla. Det var helt fantastiskt, berättar en glad Hansson.
Kan berätta om historien
Tack vare fynden har forskarna nu värdefullt referensmaterial för hur och varför krigsskeppen dekorerats som de gjort. Eftersom Äpplet är byggt under samma omständigheter som Vasa, på samma skeppsgård, med samma ek, samma byggare och samme kung, Gustav II Adolf (även känd som ”Lejonet från Norden”), så får man plötsligt en helhetsbild av varför skeppen såg ut som de gjorde, enligt Hansson.
Vasas öde var något man lärde sig av inför sjösättningen av Äpplet. Chefskonstruktören Hein Jokobsson fick göra om konstruktionen för att göra Äpplet två meter bredare och minska risken för kantring liknande den som sänkte Vasa. Samtidigt som det var två meter bredare var det även två meter högre, men ballasten var ny. Istället för sten använde man malda kanonkulor, rapporterar Forskning & Framsteg.
