6 augusti: Hiroshima-bombens årsdag

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.

Idag, den 6 augusti 2023, är det 78 år sedan den första atombomben fälldes över Hiroshima i Japan. Det är en minnesdag och en årsdag, däremot förstås inget jubileum utan en påminnelse om en stor tragedi och en ödesdiger händelse med många konsekvenser. 6 augusti 1945 formade mycket av den värld vi lever i än idag.

Upprinnelsen

Sommaren 1945 var Japan besegrat. Dess flotta var sänkt, och möjligheterna att hålla kommunikation med de stora styrkorna utanför Japan var försvunna. Det som Japans ledare, militärer och politiker, kunde hoppas på var att hålla fienden utanför själva de japanska öarna. Japan hade aldrig blivit ockuperat under sin cirka 2000 år långa historia, inte ens av de annars oövervinneliga mongolerna, och knappast någon makthavare i Japan kunde leva med tanken att det skulle inträffa.

Japanerna slogs med stort mod och stor fanatism på alla krigsskådeplatser där de var närvarande. Speciellt erfarenheterna från ön Iwo Jima, där bara 216 japaner av de totalt 21 000 stationerade gav upp, och motsvarande iakttagelser på Okinawa, gjorde att amerikanska militärplanerare uppfattade att de måste söka ett annat alternativ än invasion för att inta de japanska öarna. Inte minst de egna förlusterna – 6000 döda marinsoldater på Iwo Jima trots fullständigt amerikanskt överläge numerärt, i luften, på marken och till havs – gjorde att de amerikanska militärplanerarna gick över till alternativet att övertyga Japans ledning genom skrämsel och rå styrka.

I situationen fanns också med att japanska myndigheter förberedde japanerna i Japan på motstånd in i det sista. Även barn skulle strida till slutet, med de vapen de kunde få tag i.

Tillika hade Sovjetunionen inträtt i kriget mot Japan, efter att ha avstått från krigsförklaring mot Japan under hela andra världskriget. Amerikanska politiker och militärer hade redan börjat misstro Sovjet och ville till varje pris hindra sovjetisk närvaro i Japan. Det tvingade fram ett snabbt beslut för att skapa amerikansk kontroll över hela det egentliga japanska territoriet på öarna. De många döda i Hiroshima – på dagen 78 år sedan idag – fick betala priset, liksom de i Nagasaki den 9 augusti.

Bomben

Bomben som skulle förändra världen för alltid i både krig och fred fälldes över Hiroshima 6 augusti. Mellan 70 000 och 126 000 civila dödades, liksom mellan 7 000 och 20 000 soldater. Den 9 augusti fälldes den större bomben över Nagasaki. 12 augusti kapitulerade Japan, och 2 september skrevs kapitulationshandlingarna på.

Följderna

Följderna av bomben är på flera sätt synliga än idag. Det var otänkbart att USA skulle få ha monopol på atomvapen, och genom spionage skaffade sig Sovjetunionen motsvarande förmågor, vilket skapade den terrorbalans som har gjort att det än i denna dag inte har utkämpats något krig mellan stormakter.

Dock har detta skett till priset av en fruktansvärd risk som hänger över mänskligheten, och som finns kvar än idag. Under Kubakrisen 1962 var kärnvapenkrig till exempel mycket närmare än vad många än idag har klart för sig.

Alfred Nobel trodde att hans dynamit var ett så fruktansvärt vapen att ingen skulle vilja föra krig längre, på grund av dynamitens verkningar. Han hade fel. Men atombomben gav faktiskt fred, i praktiken, om också som sagt till priset av risk och djup, utbredd oro för kärnvapenkrig och katastrof som många födda på 50-, 60- och 70-talet kan vittna om.

Det högsta priset av alla betalade dock de som blev kvar i Hiroshima och Nagasaki, och deras anhöriga.