Sommaren 2023 riktades den muslimska världens vrede mot Sverige på grund av att den svenska yttrandefriheten stod över religiösa särkrav, när koraner brändes i protest mot islam. Nu åtalas två koranbrännare för hets mot folkgrupp
De koranbränningar som genomfördes 2023, framförallt under sommaren, ledde till en av de mest omfattande attackerna mot yttrandefriheten som Sverige upplevt på länge. Muslimska uttalade hot mot Sverige, samtidigt som Turkiets president Recep Tayyip Erdogan utnyttjade de svenska politikernas desperation efter att komma med i krigsalliansen Nato till att få yttrandefriheten inskränkt.
Flera opinionsbildare, däribland yttrandefrihetsexperten Nils Funcke och Aftonbladetskribenten Åsa Linderborg, varnade för konsekvenserna om man inskränkte möjligheterna att kritisera en religion som islam. Detta skulle ha motsvarat medeltidens blasfemilagar, samt utgjort ett sluttande plan för fler inskränkningar.
Protesterna blev dock så omfattande att regeringen inte vågade förbjuda koranbränningar, även om det innebar att Natomedlemskapet försenades. Istället försöker man nu kringgå detta genom att ändra ordningslagen, som innebär att ”hot mot rikets säkerhet” kan användas som förevändning för att förbjuda offentliga sammankomster.
Hets mot folkgrupp – en godtycklig censurmetod
Ett annat sätt att attackera yttrandefriheten på är genom gummiparagrafen hets mot folkgrupp (hmf). Att det kallas för gummiparagraf är på grund av att det inte finns någon tydlig definition för vad som räknas som ”hets”. Istället bygger det på praxis, som innebär att man tittar på hur tidigare domar har motiverats.
Denna otydlighet har utgjort ett effektivt sätt för att skrämma invandringskritiker till tystnad, under hot om godtyckliga åtal. Situationen har förvärrats av yttrandefrihetsfientliga aktörer som Näthatsgranskaren och Juridikfronten dammsuger internet efter invandringskritiska yttranden, som man därefter anmäler som ”hets mot folkgrupp”.
Otydligt pressmeddelande
Det är just som nu används mot två koranbrännare, de kristna irakierna Salwan Momika och Salwan Najem. De åtalas nu för fyra fall av hmf under sommaren 2023, däribland koranbränningen utanför Stockholms moské på Södermalm, meddelar åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.
Exakt vad som utgör hets mot folkgrupp framgår inte av pressmeddelandet. Det står bara att uttalandena som gjorts i samband med aktioner samt ”hanteringen av koranen” skulle innebära ”missaktning mot muslimer med anledning av deras trosbekännelse”.
– De båda åtalas för att vid dessa fyra tillfällen ha fällt uttalanden och hanterat en koran på sätt som syftat till att uttrycka missaktning mot muslimer med anledning av deras trosbekännelse. Det är min uppfattning att männens uttalanden och agerande faller in under bestämmelsen om hets mot folkgrupp, och det är viktigt att domstolen får pröva den här frågan, säger senior åklagare Anna Hankkio som är förundersökningsledare, enligt pressmeddelandet.
Tydligare stämningsansökan
I stämningsansökan som har lämnats in till Stockholms tingsrätt under onsdagen förklaras närmare vad som utgör hmf. Dels att koranen har bränts och lindats in i fläsk, samt anföranden som de båda hållit där de sagt som följer koranen är farliga och har ett ”terroristiskt tänkesätt”.
Dessutom har man kallat islam för en ”cancer” och ”sjukdom som måste opereras bort”, samt att barn ska förbjudas gå i moskéer eftersom de annars riskerar att bli ”tidsinställda bomber”.
