Näringslivets prognos ger hopp om ekonomin

Arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv (SN), skriver i sin senaste konjunkturrapport att Sverige befinner sig i en lågkonjunktur. Samtidigt lyfter de fram ljusglimtarna, såväl på kort som på lång sikt.

Svag tillväxt i år

Trots lågkonjunkturen spås ekonomin att växa något innan året är till ända. Foto: Frihetsnytt

I sin prognosuppdatering skriver SN att Sveriges BNP väntas växa med svaga 0,2 procent i år, vilket är en upprevidering från decembers prognos på -0,2 procent. Tillväxten i den svenska ekonomin kommer därmed att öka gradvis men förbli på fortsatt låga nivåer under större delen av 2024. En stor anledning är det ökande antalet företagskonkurser.

Det ekonomiska läget inom vissa branscher är särskilt utsatt. Framförallt inom byggbranschen där bostadsbyggandet har bromsat in, men även i andra sektorer som till exempel detaljhandeln, besöksnäringen.

Detta har gjort att varslen också ökat, i synnerhet inom byggbranschen. Därmed kommer arbetslösheten att öka under året och väntas nå 8,4 procent.

Dock mindre allvarligt än befarat

Under nästa år väntas konjunkturen ta ordentlig fart igen. Foto: Frihetsnytt

SN:S chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt trodde i december att lågkonjunkturen kunde bli djupare än de flesta befarade men är idag mer optimistisk. Trots konjunkturläget med företagens och hushållens ansträngda situation – som han tror kommer att bestå en tid framöver – så har de ändå blivit lite mer optimistiska sen i december, säger han till Nyhetsbyrån Direkt.  

Daunfeldt betonar framförallt Riksbankens rejäla omsvängning tidigare i år gällande framtida räntesänkningar, något som han menar var ett väldigt bra beslut och en väldigt viktig signal. Därför är han mer optimistisk än tidigare.

SN bedömer att styrräntan1 kommer att sänkas med 75 punkter i år och landa på 3,25 procent i slutet av detta år, för att sedan sänkas med ytterligare 75 punkter till 2,50 procent i slutet av nästa år (2025).

Fler ljusglimtar finns

I rapporten noteras även den sjunkande prisökningstakten de senaste månaderna – som redan är nära Riksbankens inflationsmål på två procent – trots försämrad konjunktur. Deras KPIF-prognos2 ligger därför kvar på 2,0 procent för 2024 och på 1,6 procent för 2025, samtidigt som en BNP-tillväxt på 2,0 procent är förväntad under 2025.

  1. Riksbankens styrränta har en stor påverkan på ekonomin och inflationen. Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar Riksbanken andra räntor i Sverige vilket påverkar efterfrågan i den svenska ekonomin och därmed inflationen. []
  2. I KPIF (även kallat kärinflation) ingår samma varor och tjänster som i KPI. Skillnaden mellan KPI och KPIF är att i KPIF håller man hushållens räntesatser för bolån konstant. Det innebär att KPIF inte påverkas av ändrade räntesatser för hushållens bolån. []
KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter