Oklar presentation av nya mediestödet

Regeringen har presenterat ett förslag på ett nytt mediestöd som ska ersätta det befintliga stödet som betalas ut till media. Trots att propositionen inte ens är färdig har den nu presenterats, men inte gjorts tillgänglig. Tillsammans med olika krav kan detta innebära en effektivisering av skattepengar, eller att fri media hålls utanför.

Under onsdagseftermiddagen presenterade regeringen, genom kulturminister Parisa Liljestrand, sin proposition (ett förslag som regeringen lämnar till riksdagen som kan gälla nya lagar, ändringar av befintliga lagar, eller förslag på olika riktlinjer) om hur det nya mediestödet ska vara utformat. Det var dock under en annorlunda ordning som detta skedde, eftersom pressträffen ägde rum innan regeringen ens fattat det formella beslutet om propositionen, något som skulle ske under torsdagseftermiddagen.

Själva propositionen ska publiceras under nästa vecka (vecka 25).

Tanken med det nya mediestödet är att det ska ersätta det befintliga presstödet som politikerna anser vara utdaterat, då det infördes på 1970-talet för att hjälpa papperstidningar. Med den tekniska utveckling som pågått sedan dess har förutsättningarna ändrats och fler medier finns nu framförallt på internet, snarare än i pappersformat.

Det driftstöd som funnits ska även bytas ut mot ett redaktionsstöd, som bygger på hur stor redaktion en tidning har. Dessutom ska mer fokus läggas på lokala och regionala nyheter, så att områden som annars skulle ha förbisetts blir täckta.

Politiska krav

Det riktigt nya som det planerade systemet ska innehålla är ett så kallat ”demokratikrav”. Enligt Liljestrand ska stödet inte betalas ut till medier som ”väsentligen verkar mot de värderingar som nämns i regeringsformen”. Det är en diffus formulering, som förhoppningsvis blir tydligare när propositionen väl läggs fram nästa vecka.

Men den nuvarande regeringen har en tendens att använda sig av ett otydligt språk i de lagförslag som läggs fram. Både terrorlagstiftningen och den föreslagna grundlagsändringen om kriminalisering av kriminella nätverk har fått kritik för att de är bristfälliga när det kommer till att beskriva exakt vad eller vilka lagförslaget riktar sig mot. Till exempel har varken utredarna eller politikerna ännu inte kunnat bestämma vad som utgör en terrorgrupp, utan man låter domstolen bedöma detta i varje enskilt mål.

Likadant är det med formuleringen i det nya förslaget om mediestöd. Det kan handla om att man verkligen vill bejaka yttrandefrihet och kräver att medierna respekterar en öppen och ärlig debatt, utan att försöka skrämma meningsmotståndare till tystnad. Men sannolikt är det ett sätt att säkerställa att enbart medier som har etablissemangets åsikter ska få del av stödet.

Att kritisera allvarliga inskränkningar i både grundlag och friheter under pandemin, samt motsätta sig omvälvande beslut som politikerna fattat över huvudet på folket (såsom Natomedlemskapet och massinvandring), brukar av etablissemanget pekas ut som ”odemokratiska värderingar”.

”Respektera alla människors lika värde

Det förslag som presenterades under onsdagen bygger på den utredning som togs fram av regeringsutredare Mats Svegfors, Ett hållbart mediestöd för hela landet, vilken däremot varit tydligare med vad som krävs. Dock är inte formuleringen som presenteras på sida 14 i utredningen tillräckligt tydlig för att man ska kunna veta vilka medier som riskerar att förvägras stöd:

”Utredningen föreslår att det införs ett demokrativillkor som innebär att mediestöd endast ska få lämnas till medier som har en publicistisk verksamhet som inte står i strid med grunderna för det demokratiska styrelseskicket samt respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, integritet och värdighet.”

Det återstår att om propositionen kommer att vara tydligare när den väl presenteras. Frihetsnytt kommer att följa ärendet och återkomma med en utförligare rapportering när mer information och underlag har blivit tillgängligt.