Vice riksbankschefen: ”Kontantbetalningarna ska stärkas”

Under Riksbankens seminarium ”Öppet Forum” sade vice riksbankschef Aino Bunge att motståndskraften i betalningssystemet behöver stärkas så att det går att betala på flera olika sätt vid samhällsstörningar, såsom kriser och krig. Åtgärder som kräver ett gemensamt ansvarstagande från såväl privat som offentlig sektor.

De sårbara digitala systemen

Kan bli svårt att betala med i händelse av störningar, kriser och krig. Foto: Envato

Seminariet hölls under torsdagen där huvudfrågorna som diskuterades var betalningarnas funktioner i krissituationer1 och kontanternas roll. Förutom vice riksbankschefen deltog även finansmarknadsminister Niklas Wykman, SEB:s VD Johan Torgeby, samt professorn i informationsteknologi och krisforskaren vid Högskolan i Skövde, Joeri van Laere.

Bunge tog – med hänvisning till omvärldsläget – upp den allt större betydelsen av ökad beredskap och framförallt betalningssystemets del i det civila försvaret. Därefter nämndes Riksbankens utökade ansvar för fungerande betalningar vid krissituationer2, samt digitaliseringens för- och nackdelar i betalningssystemet.

Som nackdelar nämndes problemen som många samhällsgrupper drabbas av när de inte har tillgång till eller kan använda digitala betaltjänster.

”Måste fungera i krissituationer”

Vice Riksbankschef Aino Bunge. Foto: Skärmdump (Youtube).

Bunge betonade framförallt vikten av ett starkt svenskt civilförsvar och betalningarnas betydande roll vid kriser. Som krisexempel nämnde hon strömavbrott, cyberattacker och därmed kontanternas viktiga roll som reservlösning.

Hon nämnde kontanternas hotade roll och hänvisade till bankernas begränsade ansvar för dem, distributionen av dem till och från handeln, samt företagare och privatpersoner som använder kontanter i allt mindre utsträckning.

Så ska betalningsförmågan stärkas

Riksbankens föreskrifter och åtgärder ska på sikt kunna stärka kontanternas fortsatta roll i det finansiella systemet. Foto. Envato

För att åter stärka betalningsförmågan vid kriser och krig påpekade Bunge både statens och de privata aktörernas övergripande ansvar. Som ett viktigt första steg nämnde hon Riksbankens föreskrifter, åtgärder och utredningar på området.

Föreskrifterna pekar ut och ställer krav på företag som måste kunna hantera betalningar. De ska bland annat delta i det gemensamma arbete som Riksbanken leder, samt bedriva ett internt arbete som syftar till att betalningsverksamheten ska kunna fortsätta även vid kris och krig.

Bunge avslutade med att nämna Riksbankens många åtgärder som på senare tid vidtagits för att stärka betalningsförmågan3.

  1. Det vill säga, hur betalningarna fungerar i en krissituation. []
  2. Sedan 2023 har Riksbanken ett utökat ansvar för att allmänheten även ska kunna betala i kris och krig. []
  3. Bland annat kartläggandet av betalningsflöden och analyserandet av risker och sårbarheter, det fortsatta arbetet med åtgärder för att säkra betalningsförmågan vid kris och krig (som offline-betalningar), etablerandet av en ledningsfunktion vid plötsliga händelser och Riksbankens utredning om deras ansvaret för krishantering för hela finanssektorn. []
KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

2 KOMMENTARER

  1. Sverige har ju ändrat karaktär under senare tid. Bankerna var mycket för
    kontanternas avskaffande och intog en monopoliserande ställning. Idag
    har vi flera faktorer som talar emot ett kontantlöst samhälle, krig, digital
    kollaps, kapad matleverans från krigsliknande zoner, vattenvägar kapade,
    inställda flyg, ej tillräcklig elektricitet, cyberkrig och liknande. Kontanterna
    ger frihet och valfrihet. Tur att det finns ledande personer som bistår kravet
    på kontanter.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter