Vice riksbankschefen: ”Kontantbetalningarna ska stärkas”

Under Riksbankens seminarium ”Öppet Forum” sade vice riksbankschef Aino Bunge att motståndskraften i betalningssystemet behöver stärkas så att det går att betala på flera olika sätt vid samhällsstörningar, såsom kriser och krig. Åtgärder som kräver ett gemensamt ansvarstagande från såväl privat som offentlig sektor.

De sårbara digitala systemen

Seminariet hölls under torsdagen där huvudfrågorna som diskuterades var betalningarnas funktioner i krissituationer¹ och kontanternas roll. Förutom vice riksbankschefen deltog även finansmarknadsminister Niklas Wykman, SEB:s VD Johan Torgeby, samt professorn i informationsteknologi och krisforskaren vid Högskolan i Skövde, Joeri van Laere.

Bunge tog – med hänvisning till omvärldsläget – upp den allt större betydelsen av ökad beredskap och framförallt betalningssystemets del i det civila försvaret. Därefter nämndes Riksbankens utökade ansvar för fungerande betalningar vid krissituationer², samt digitaliseringens för- och nackdelar i betalningssystemet.

Som nackdelar nämndes problemen som många samhällsgrupper drabbas av när de inte har tillgång till eller kan använda digitala betaltjänster.

”Måste fungera i krissituationer”

Bunge betonade framförallt vikten av ett starkt svenskt civilförsvar och betalningarnas betydande roll vid kriser. Som krisexempel nämnde hon strömavbrott, cyberattacker och därmed kontanternas viktiga roll som reservlösning.

Hon nämnde kontanternas hotade roll och hänvisade till bankernas begränsade ansvar för dem, distributionen av dem till och från handeln, samt företagare och privatpersoner som använder kontanter i allt mindre utsträckning.

Så ska betalningsförmågan stärkas

För att åter stärka betalningsförmågan vid kriser och krig påpekade Bunge både statens och de privata aktörernas övergripande ansvar. Som ett viktigt första steg nämnde hon Riksbankens föreskrifter, åtgärder och utredningar på området.

Föreskrifterna pekar ut och ställer krav på företag som måste kunna hantera betalningar. De ska bland annat delta i det gemensamma arbete som Riksbanken leder, samt bedriva ett internt arbete som syftar till att betalningsverksamheten ska kunna fortsätta även vid kris och krig.

Bunge avslutade med att nämna Riksbankens många åtgärder som på senare tid vidtagits för att stärka betalningsförmågan³.

1. Det vill säga, hur betalningarna fungerar i en krissituation. [↩]
2. Sedan 2023 har Riksbanken ett utökat ansvar för att allmänheten även ska kunna betala i kris och krig. [↩]
3. Bland annat kartläggandet av betalningsflöden och analyserandet av risker och sårbarheter, det fortsatta arbetet med åtgärder för att säkra betalningsförmågan vid kris och krig (som offline-betalningar), etablerandet av en ledningsfunktion vid plötsliga händelser och Riksbankens utredning om deras ansvaret för krishantering för hela finanssektorn. [↩]