Krigshetsen ger kontanterna ny betydelse

I dagens nästintill kontantlösa svenska samhälle¹ är det alltfler som aldrig bära några sedlar eller mynt med sig i plånboken. I händelse av krig, kriser och driftstörningar där betalsystemen slås ut är de dock oumbärliga, likväl som guld, silver och andra ädelmetaller.  

Enligt Markus Morian, beredskapsspecialist på Riksbanken, är det alltid bra att ha olika alternativ i händelse av krig eller allvarliga kriser då man inte kan räkna med att alla betalsätt fungerar. Han säger till Svenska Dagbladet (SvD) att kontanterna fortfarande fyller en viktig roll i samhället. Det är det enda betalningsmedel som alla har tillgång till och som inte kräver några mellanhänder.

Därför uppmanar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), alla att ha tillräckligt med kontanter i hemmet för åtminstone en vecka. Dessa ska kunna täcka det allra nödvändigaste såsom livsmedel, drivmedel och mediciner. Frågan har blivit väldigt aktuell sedan de svenska politikerna börjat varna för krig.

Skäl till att inte bli kontantfria

Enligt Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB², handlar det även om folks förutsättningar. Alla har inte tillgång till en mobil, dator eller internet ska de inte ställas utanför samhället och hindras från att genomföra köp.

Joséfine Karlsson³ säger till Frihetsnytt att hon använder kontanter väldigt sällan, kanske högst en gång eller två per kvartal. Detta då allt färre butiker och näringsverksamheter tar kontanter numera. Något som hon tror beror på politiska beslut där man gjort dem allt svårare och dyrare att hantera.

Hon tycker att det är synd eftersom kontanterna verkligen behövs. Det kontantlösa samhället slår mot de allra svagaste som kanske inte alltid har tillgång till den senaste tekniken. Det slår även mot vanliga människor som använder de digitala betalsystemen, då alla transaktioner kan övervakas.

Bör ske successivt

Enligt Ragnar Olofsson, en av sekreterarna för ”Staten och betalningarna”⁴ bör man hämta ut kontanter av olika valörer för att ha i beredskap, så länge det sker successivt. Kontantinfrastrukturen klarar nämligen inte av stora kontantuttag av alltför många invånare under en eller ett par dagar, säger han till SvD. Då finns risk för en kollaps.

1. I dagsläget utgörs endast 1 procent av betalningarna av sedlar och mynt. Resten är digitala kronor. Källa: SCB [↩]
2. Skandinaviska Enskilda Banken (SEB) [↩]
3. Joséfine heter egentligen något annat [↩]
4. En utredning från mars 2023 för att se över statens roll på betalningsmarknaden [↩]