I det andra avsnittet av Frihetsnytts serie om World Economic Forum (WEF) går Hans Erixon igenom hur WEF och dess förgreningar styrs, samt hur de driver igenom sin agenda. Genom olika förgreningar, partnerskap och ägande har de stora möjligheter att få igenom sin agenda.
World Economic Forum utgörs inte bara av en samlingsplats i schweiziska Davos, där världens mäktigaste personer sammanstrålar under bristande insyn från allmänheten. Det rör sig om en avancerad maktstruktur som förgrenar sig över hela samhället, både inom offentlig (statlig och skattefinansierad) och privat (företag) sektor.
Längst upp i toppen sitter de styrande i WEF, däribland just Klaus Schwab, som diskuterar och tar fram den agenda som därefter ska förverkligas i samhället. Därefter går det ut till WEF:s partnerorganisationer, som beslutar om hur dessa ska genomföras, för att därefter se till att överstatliga organisationer som FN, EU och WHO tar fram direktiv som varje enskild stat (”nationell ekonomi”) förväntas införa i sina respektive samhällen.

Genom ägandeskap tvingas företag driva igenom agendor
Ett av de mest effektiva sätten att få igenom sin vilja inom den privata sektorn är genom ett dominerande ägandeskap. Genom investmentbolagen Vanguard Group, BlackRock och StateStreet köper man in sig i bolag och kan därefter tvinga på dessa olika policy-dokument.
En sådan policy sammanfattas som ESG: Environmental (klimatpolitik), Social (bland annat mångfald och jämställdhet) Governance (hur företaget ska styras). Genom denna policy kan man få företaget att ta ställning för klimatalarmism, kvotering och offentliga ställningstaganden i politiska frågor.
Ett sådant exempel uppmärksammade Frihetsnytt nyligen när det avslöjades att bland annat det amerikanska ölmärket Bud Lights katastrofala kampanj med den transsexuella influeraren Dylan Mulvaney, var ett resultat av påtryckningar från just BlackRock och Vanguard. Där framgår det att många politiskt korrekta ställningstaganden för bland annat pride och mångkultur kommer direkt från dessa aktörer.
Just BlackRock, Vanguard och Statestreet utgör även de största delägarna inom både vapen– och läkemedelsindustrin, vilket
Den onda cykeln
Tillvägagångssättet som WEF använder sig av när de driver igenom sin agenda är en slags cykel i fyra steg: planering (vad ska genomföras och hur); destabilisering (till exempel genom att understödja stora migrantströmmar till Europa); nedbrytning (migrantströmmarna orsakar kaos, överbelastar den offentliga sektorn, ökad kriminalitet och terrodåd); återuppbyggnad (skuldsättning och skattehöjning för att klara den ekonomiska påfrestningen, samt utökad massövervakning med hänvisning till skydd mot brott och terrorattentat).
Därefter börjas det om på nytt utifrån de nya förutsättningarna.

”Den stora omställningen”
Många är bekanta med WEF känner till uttrycket ”The Great Reset” (”Den stora återställningen”), som innebär att ekonomin ska nollställas för att kunna byggas upp på ett mer ”miljö- och klimatvänligt” vis.
Ganska snart slutade man använda det begreppet och gick över till att tala om ”The Great Transition” (”Den stora omställningen”), som egentligen innebär samma sak, fast med andra ord.
Erixon berättar om historien bakom detta uttryck och hur det har arbetats fram.
Se hela programmet ovan!